Så ska kåren ställa om från nybyggnad till tillvaratagande

Det är Sveriges Arkitekters kulturmiljöråd som har arbetat med handlingsplanen sedan år 2021. Syftet med uppdraget från förbundets styrelse var att ge kulturmiljö ökad synlighet, att förtroendevalda ska få verktyg att omhänderta frågan och att bredda arkitekters kompetens.

”Vår förmåga att skapa, förädla och förnya arkitektur i befintlig miljö avgör vår framtida arbetsmarknad samt påverkar utbildningar och branschutveckling i allt från process och regelverk till synen på vad kvalificerad arkitektur kan vara”, säger förbundsordförande Emina Kovacic i handlingsplanens inledning.

Handlingsplanen utgörs av ett dokument på 14 sidor och den presenterades vid ett seminarium öppet för förbundets medlemmar på Stadsmuseet i Stockholm.

– Den är en plan för hur Sveriges Arkitekter som organisation och vi som arkitekter ska agera, det vi har rådighet över. I ord är det en kort lista. Översatt i handling kan det leda till en stor förändring, sa rådets ordförande, arkitekten Torun Hammar vid presentationen.

Handlingsplanen består av fem punkter med rubrikerna Utbildning, Professionalisering, Nämnder och utskott, Branschsamverkan samt Upphandling och uppdragsutveckling.

När det gäller utbildning och professionalisering ska Sveriges Arkitekter genom sitt utbildningsutskott driva att ”förvaltnings-, underhålls- och utvecklingsarkitektur” säkerställs på landets grundutbildningar i arkitektur och att skolorna ska erbjuda studier som rör kulturmiljön även på masternivå. Vidare ska förbundet inom ramen för sitt professionaliseringsprogram för redan utexaminerade arkitekter erbjuda kurser inom området.

– Kulturmiljön ska bli en större grund och utgångspunkt för utbildningarna, säger Torun Hammar.

När det gäller förbundets demokratiorganisation säger handlingsplanen att valberedningen ska se till att det finns representanter med erfarenhet av komplex ombyggnad eller omvandling av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Samma uppdrag ska förbundets akademier få för att utse jurymedlemmar till Sveriges Arkitekters olika priser. 

– Vi har en stor del av vår identitet i nybyggnad. Därför är det viktigt att det finns representanter som arbetar med kulturmiljön i förtroendeorganisationen, säger Torun Hammar.

Under punkten Branschsamverkan står att förbundets kansli ska säkerställa sin komptenens inom området och verka för omhändertagandet av kulturmiljövärden och förbättring av det befintliga byggnadsbeståndet i sitt nätverkande, samverkans- och lobbyarbete. I punkten ingår också att driva påverkan för en lagstiftning som underlättar nya användningar av befintliga byggnader och miljöer.

När det gäller upphandling står det skrivet i planen att ”Sveriges Arkitekter ska erbjuda beställare – såväl offentliga som privata – rådgivning i, och exempel på, utvärderingsgrunder och upphandlingsmodeller som fungerar för en kvalitativ förädling av kulturmiljön samt långsiktiga, förvaltningsnära uppdrag för arkitekter”.

– Man brukar skämtsamt säga att största konkurrenten om kulturmiljön är vaktmästaren. Om vi inte själva kan definiera våra nya uppgifter i det befintliga, finns andra som kommer att utföra dem, säger Torun Hammar.

Planen innehåller också uppmaningar till yrkesverksamma inom de olika arkitekturfälten, hur var och en kan agera där de står ”för att kåren ska vara relevant när arkitekturen har den befintliga miljön som utgångspunkt”.

– Målet är att nå alla medlemmar i sin vardag. Nu kvarstår bara att agera! sa Torun Hammar som avslutning på sin presentation.

Förbundets ordförande Emina Kovacic förklarar att handlingsplanen har stark förankring i styrelsen.

– En enad styrelse har tagit dokumentet med varmt hjärta. Det här ska genomsyra allt. Vi ska hotta upp hela begreppet, förknippa det med alla våra yrkesgrupper. Min förhoppning är att vi kommer att se mycket mer av kulturmiljöfrågor på ytan från och med idag, säger hon.