Regeringens satsning på småhus får kritik

Bostadsminister Andreas Carlson (KD) presenterade i december ett nytt stöd till kommuner för detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse. Syftet är att möta krisen i bostadsbyggandet och behovet av god planberedskap hos kommunerna.

– Många människor önskar bo i småhus och för att möta den efterfrågan ser regeringen att kommuner i högre utsträckning behöver tillgängliggöra detaljplanerad mark för småhusbebyggelse, skrev Andreas Carlson i ett pressmeddelande.

Stödet är på 60 miljoner i år och kommuner kan ansöka om 15 000 kronor för varje nytt småhus som en detaljplan möjliggör.

Arkitekten har försökt få en intervju med bostadsminister Andreas Carlson i flera veckor och även skickat våra frågor om hur stödet ska öka småhusbyggandet skriftligen till hans pressekreterare, men utan att få svar.

Stödet ska administreras av Boverket som sedan tidigare har ett annat uppdrag om småhus. Det handlar om att kartlägga var det finns byggbar mark och i vilken utsträckning kommuner upplåter tomter för småhusbyggande.

Hans Jonsson, nationalekonom och projektledare på Boverket, ansvarar för kartläggningen.

– Det finns mycket byggbar mark i form av cirka 118 000 tomter för småhus, men många av dem är över tio år gamla och kommer inte att bebyggas i närtid. Det kan vara tomter som ligger avsides och som tagits fram när det funnits planer att expandera inom ett område. Men så har det av någon anledning inte blivit något av det, säger han.

Det är svårt att avgöra om Sverige har ett underskott på småhus, menar Hans Jonsson.

– Frågar man människor var de vill bo säger de flesta i ett småhus. Men det säger man ofta utan att ta hänsyn till vad det kostar och var småhusen ligger någonstans. När man ska välja var vill man bo är det centralt och då finns det inte så många småhus att välja mellan.

Enligt Hans Jonsson har småhusbyggandet legat på ungefär samma nivå de senaste 20 åren.

– Byggandet ligger stabilt på cirka 10 000 småhus om året och varierar inte på samma sätt som byggandet av flerbostadshus. Lika många nya tomter tillkommer varje år och merparten kommer från andra aktörer än kommunerna, det vill säga privata aktörer. Det finns kommuner som inte äger någon egen mark, medan andra kommuner äger mycket, säger Hans Jonsson.

Ann Legeby är professor i tillämpad stadsbyggnad vid KTH i Stockholm, tycker att regeringen borde fundera över fler vägar att öka småhusbyggandet.

– Man skulle gärna vilja se vad det var för underlag som fick dem att komma fram till just den här åtgärden och den här summan. Det finns en osäkerhet om och när en detaljplan realiseras. Och stödet är ju inte en stimulans som hjälper husfabrikanterna som har det tufft, utan går till kommunerna, säger Ann Legeby.

Hon pekar på att det finns en tröghet på bostadsmarknaden när det gäller småhus. Om vi behöver få fram bostäder snabbt kan det vara bättre att titta på hur vi kan använda det befintliga bostadsbeståndet på knappt två miljoner småhus på ett bättre sätt, menar hon.

– I dag bor många kvar länge i stora hus, även när antalet personer i hushållet minskar. Det finns en inlåsningseffekt för de som haft sitt hus länge, eftersom det är väldigt förmånligt att bo kvar i sin villa jämfört med att flytta. Möjligen ska regeringen kika på hur man kan få i gång flyttkedjorna innan man börjar bygga nytt. Det tror jag skulle vara ett snabbare sätt att få loss småhus, säger hon.

Det skulle också vara mer hållbart och framtidsinriktat, anser hon.

– Vi behöver minska utsläppen av växthusgaser och minska materialåtgången från bostadsbyggandet. Det vi bygger framöver behöver ställas under tuffare hållbarhetsgranskning och uppnå krav och kriterier som vi ser behövs för framtiden, säger Ann Legeby.

Ola Nylander är professor i arkitektur vid Chalmers i Göteborg och föreståndare för Centrum för boendets arkitektur, tycker att det är välkommet med ett stöd till bostadsbyggande.

Men tillägger i nästa andetag:

– Det är extremt lite pengar för att det ska få effekt. Vi har ju väldigt många kommuner i Sverige, så det blir bara en liten summa till varje, säger han.

Närmare bestämt handlar det om cirka 207 000 kronor per kommun om man gör en enkel beräkning och delar 60 miljoner med 290 kommuner.

Bostadsbyggandet har de senaste åren dominerats av flerbostadshus. Förtätning av städerna har varit det förhärskande synsättet och det byggande som anses hållbart med höga hus med närhet till kollektivtrafik. Småhusbyggandet riskerar i stället att öka bilberoendet och kräva större markområden, enligt kritikerna.

– Ja, det är nästan som att det finns två olika doktriner i bostadsbyggandet. Högt och glest eller tätt och lågt. Men man missar ofta att även trädgårdsstäder kan utformas med hög exploatering. Även om det är småhus kan det ge en väldigt tät bebyggelse, säger Ola Nylander.

Att rita småhus har dessutom alltid varit en inspirerande uppgift för arkitekter. Till det nya bostadspriset som delades ut i höstas fanns hyresrättsvillor och radhus bland de nominerade.

– Det är enklare att rita ett bra småhus än ett flerbostadshus och ofta en lagom uppgift för nya, unga arkitekter som kommer ut på arbetsmarknaden. Det är lättare att få till en bra boendemiljö när man har fyra egna ytterväggar att laborera med, säger Ola Nylander.

Jan-Ove Östbrink är bostadspolitisk expert på Sveriges kommuner och regioner, SKR, medlemsorganisationen för landets 290 kommuner.

Han är mycket kritisk till regeringens satsning.

– Det är ju lite pengar, oavsett om det är 60 eller 75 miljoner om året. Och sedan räcker 15 000 kronor för en detaljplan ingenstans, säger han.

SKR har undersökt vad kommunerna har för kostnader för sitt detaljplanearbete. Kraven på utredningar har ökat kraftigt de senaste åren och i snitt görs i dag sju olika utredningar per detaljplan, enligt Jan-Ove Östbrink.

– När vi tittat på vad detta kostar är man snabbt uppe i en miljon kronor för en detaljplan. Det kan handla om geologiska eller antikvariska undersökningar, eller att undersöka föroreningar i marken. Sedan kan ju planen överklagas och kräva ännu mer arbete, säger han.

Dessutom kommer kommunernas administrativa arbete med ansökningarna att kosta mer än själva bidraget på 15 000 kronor, menar han.

– Det är ju inte bara att söka, sedan ska kommunen återrapportera också och belägga att man haft rätt till pengarna. Det är ganska mycket jobb i flera vändor.

Enligt Jan-Ove Östbrink bor cirka 62 procent av befolkningen i småhus. Det placerar Sverige någonstans i mitten jämfört med andra länder i Europa. Tittar man i stället på bostadsstocken är andelen småhus drygt 50 procent, vilket placerar Sverige i den nedre delen bland europeiska länder.

Men det innebär inte att det är någon skriande brist på småhus, menar han. Han tror inte att det kommer att bli någon rusning efter stödet.

– Nej, de kommuner som redan håller på med en plan kommer kanske att söka. Men inte andra. Regeringen verkar ha någon föreställning om att kommunerna har någon sorts motstånd mot att ha planeringsberedskap för småhusbyggande. Men det är inte sant, säger Jan-Ove Östbrink.