Regeringens satsning på forskning: ”Gestaltad livsmiljö tappar”
Regeringen satsar stort på innovativ teknik i den nya forskningspropositionen. Det kan, enligt experter Arkitekten talat med, innebära möjligheter för arkitekturforskningen men samtidigt lyfts inte hållbar livsmiljö fram särskilt.
Regeringen med utbildningsminister Johan Pehrson, energi- och näringsminister Ebba Busch och EU-minister Jessica Rosencrantz presenterar propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta.
En kraftfull satsning på svensk forskning med mer konkurrens för att öka excellensen. Det var regeringens budskap när forskningspropositionen släpptes i december. De statliga anslagen höjs de närmaste åren för att landa på 6,5 miljarder kronor i höjda anslag 2028. Pengarna går bland annat till strategiska forskningsområden, excellenscentrum och ett nytt program för banbrytande forskning.
– Regeringen satsar på teknik i framkant, som batterier, nanoteknik och AI. Det kan innebära möjligheter för arkitekturforskning eftersom den ofta ligger vid tekniska högskolor. Däremot lyfts forskning om hållbar livsmiljö inte fram, säger Pehr-Mikael Sällström, utredare på Sveriges Arkitekter.
Enligt Pehr-Mikael Sällström ligger anslagen inom arkitekternas kärnfrågor kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. Forskningsprogrammet Hållbart samhällsbyggande förlängs fram till 2028. Inom programmet blir det en tydligare fokusering på den byggda miljöns brottsförebyggande möjligheter och på resurseffektivisering.
– Forskning som rör gestaltad livsmiljö tappar i den här propositionen. Vi skulle bland annat vilja se större satsningar på forskning om hur arkitekternas och planerarnas metoder kan bidra till en hållbar utveckling, säger Pehr-Mikael Sällström.
Pehr Mikael Sällström, utredare Sveriges Arkitekter.
En nyhet är medel för ett innovationskontor för kulturella och kreativa branscher som ska erbjuda stöd till studenter och forskare på bland annat Konstfack. Syftet är att utveckla nya produkter och tjänster som kombinerar konstnärliga och kreativa processer med teknisk innovation.
– Det är visserligen en liten satsning men det är strategiskt bra för arkitekter. Konstfack har precis startat sin forskningsutbildning så det här är viktigt för dem, säger Pehr Mikael Sällström.
Basanslagen till universitet och högskolor höjs också något. Enligt Pehr Mikael Sällström innebär dock propositionen inte någon generell förstärkning av basanslagen. De fördelas utifrån prestation och högskolorna måste i högre grad använda sina basanslag för att kunna konkurrera om de andra nya forskningsmedlen.
– Det blir inte så mycket kvar för att bedriva grundforskning. Den kompetens som behövs för att undervisa och utbilda nya forskare för framtiden kan därför gradvis komma att undergrävas, säger Pehr Mikael Sällström.
Lars Marcus, professor Chalmers.
Lars Marcus, professor i stadsbyggnad på Chalmers, menar också att propositionen saknar en analys av kunskapsflödet från grundforskning till tillämpad forskning. Han tycker dock att satsningen på excellens är bra eftersom kvalitet snarare än kvantitet ger resultat som kan bidra till förändring i samhället.
– För att få del av satsningarna behöver arkitekturforskare bli bättre på att beskriva den centrala roll som kunskapen om den byggda miljön har för många av dagens samhällsutmaningar, säger Lars Marcus.
