Protesten mot rivning av Celsings kök: ”Kultur-historisk katastrof”

Lokaltidningen Mitt i rapporterar om att hyreslägenheterna som tillhör Olaus Petri kyrka på Gärdet i Stockholm, invigd 1959, står inför stambyte och att församlingen som äger byggnaden planerar att riva ut originalköken i samband med renoveringen. Hela byggnaden, från exteriör till lägenheterna inklusive köken, är ritad av arkitekt Peter Celsing.

– Det vore faktiskt en kulturhistorisk katastrof om de här köken åker ut och om den planerade renoveringen leder till fler förändringar som försvagar byggnadens kulturhistoriska karaktär. Och oavsett vad man tycker om de kulturhistoriska värdena är det hål i huvudet ur ett hållbarhetsperspektiv att riva ut fungerande inredning, säger antikvarien Vicki Wenander, som blivit anlitad av hyresgästerna för ett utlåtande, till Mitt i.

Leif Syrstad, ordförande i församlingens arbetsutskott, förklarar i ett mejl till tidningen Mitt i att vissa delar, som bänkskivorna i teak, kommer att återanvändas men att församlingen vill ha en ”enhetlig standard på samtliga kök”. Han hänvisar också till anlitade konsulter: ”Vi har haft byggnadsantikvarisk kompetens med sedan projektstarten och ingen av de anlitade från tex Tyréns och White arkitekter har sett detta som en katastrof eftersom köken behöver renoveras till modern standard.”

Antikvarien Vicki Wenander står fast vid det hon säger i lokaltidningen. Till Arkitekten säger hon att det aktuella Celsing-fallet tyvärr inte är unikt, att hon i sitt arbete ofta möter ”oskicket att våldföra sig på våra halvgamla byggnader i samband med stambyten och upprustning”.

– Som icke-arkitekt, men som verksam med att dagligen värna vårt arkitektoniska arv i stort och smått, skulle jag gärna se att dagens arkitekter i större utsträckning står upp för och försvarar sina föregångares verk. Vilken annan yrkesgrupp borde bättre kunna utläsa och förklara vikten och värdet av att bevara god arkitektonisk gestaltning från alla tider? säger Vicki Wenander.

Johanna Alton är avdelningschef på kulturmiljöavdelningen på Tyréns. I ett mejl till Arkitekten dementerar hon uppgifterna att de inte hade några synpunkter på utrivningen av kökens fasta inredning.

”Det är riktigt att Tyréns har varit delaktiga med rollen som rådgivande antikvarie vid några tidiga förprojekteringsmöten. I den fasen av projektet var det inte aktuellt att köken skulle bytas ut”, skriver hon och tillägger ”Vi fick inte fortsatt förtroende i projektet. Hade vi fått det hade vi tackat nej med anledning av vissa ovarsamma åtgärder som planerades”. 

Jan Perotti är byggnadsantikvarie på White arkitekter, den andra av konsulterna som församlingen hänvisar till. I ett mejl till Arkitekten skriver han att när han var med i projektet för fem år sedan, var ingångsvärdet att ”spara så mycket som möjligt” men att det även fanns ”andra aspekter som behövdes vägas in”.

”Efter att alla storheter vägts in och utifrån den information vi fått in kunde vi konstatera att endast mindre delar av köken kunde bevaras. Detta berodde på (om jag minns rätt) åtgärdens art (stamrenovering), möjligheten att kunna demontera delarna utan att de skadades, möjligheten att återmontera delarna, kvalitén, skicket etc”, skriver Jan Perotti och tillägger att projektet därefter ”togs över av andra aktörer”. 

Per Ahrbom är en av arkitekterna som nu kritiserar planerna att riva ut Celsings kök i huset på Gärdet. Under sina första år som anställd hos Peter Celsing, arbetade Per Ahrbom i den aktuella byggnaden; Celsing hade sitt arkitektkontor i byggnadens souterrängvåning.

– Alla lägenheter är i både helhet och detalj ritade av Peter Celsing. Material och detaljutformning är utomordentligt vackert och även praktiskt och långsiktigt hållbart utförda, säger Per Ahrbom till Arkitekten.

Han berättar också att han själv blev engagerad då frågan om renovering och stambyte blev aktuell. 

– Av dåvarande projektledare fick jag då beskedet att all köksinredning och även övrig interiör inredning, golvmaterial, oregonpinepaneler, öppna spisar med mera skulle bevaras. Nu tycks dessa förutsättningar ha förändrats och risken föreligger att orginalköken med skåpinredning med mera kommer att rivas ut och ersättas med helt ny köksinredning, säger Per Ahrbom.

Per Ahrbom konstaterar att ekonomin är en tung styrande faktor i de flesta projekt och att det ofta handlar om ett kortsiktigt synsätt.

– I det här fallet finns nu chansen att utföra renoveringen på ett, i dagens verkliga mening, långsiktigt hållbart sätt som samtidigt borde bli ekonomiskt hållbart. Därmed visas också respekt för en kulturhistorisk unik byggnad, säger han.

Arkitekt Torun Hammar har tidigare varit ordförande i Sveriges Arkitekters kulturmiljöråd, som i april 2023 lade fram handlingsplanen Agera! för arbetet med kulturmiljön i omställningen från nybyggnad och rivning till tillvaratagande av befintliga resurser. Torun Hammar säger att fallet med Celsings kök sammanfattar samtiden på flera plan.

– Fastighetsbranschen har fortsatta problem med trovärdighet vad gäller social hållbarhet och klimatomställning. Kyrkan visar också återigen upp sin pragmatiska inställning till det kulturarv de har fått förtroendet att förvalta, säger Torun Hammar.

Liksom antikvarien Vicki Wenander säger hon också att arkitekterna behöver engagera sig mer och hitta nya sätt att agera.

– Kåren behöver engagera sig mer i det som är en kärna i vårt arbete med tillvaratagande, befintlig arkitektonisk kvalitet. Celsings, Lewerentzs och Asplunds byggnader och interiörer är inne i en underhållsvåg. Men vem tar reda på vad som faktiskt planeras i till exempel Klippans kyrka innan någon plockar ner lamporna och målar entrén vit? Vi kan inte bara drömma oss tillbaka utan måste även agera i nuet. Det är där det händer. Vi saknar en organisation för en sådan systematisk uppföljning, säger Torun Hammar.

Artikeln har uppdaterats.