Professor vill förklara samtiden genom historisk forskning

Helena Mattsson har tidigare bland annat gett ut en antologi om modernismen, men det senaste decenniet har fokus i hennes forskning legat på den senare delen av 1900-talet. 

– Jag har jobbat en längre tid med teman som relaterar till den nya boken; nyliberalisering, välfärdsstat och arkitektur.  Det är historisk forskning som tar avstamp i samtidsfrågor, något som vi vill utveckla här på KTH, säger Helena Mattsson som är professor i arkitekturens teori och historia vid högskolan. 

Enligt Helena Mattsson är modernismens betydelse för arkitekturen en väl känd berättelse medan det brott som skedde under 1980- och 90-talen är mindre omtalat. Hon menar att det är nödvändigt att förstå nyliberaliseringsprocessen för att kunna förstå dagens arkitektur. 

– Det var så radikala förändringar som skedde. I min undervisning märker jag ofta att studenterna inte har den historiska förståelsen, säger Helena Mattsson. 

Architecture and Retrenchment är resultatet av en längre tids forskning och är uppbyggd kring sex olika ”case”, från utställningen Modellen på Moderna muséet och utformningen av Skärholmen i slutet av 1960-talet till ett förnyelseprojekt i Tensta runt skiftet mellan 1980- och 90-tal. De skildrar olika skeden av nyliberaliseringsprocessen som föregick det slutliga genombrottet på 90-talet.

– Det är ju inte så att från den ena dagen till den andra blir allt nyliberalt. Om man jämför 1970 med 1999 så är det väldigt stor skillnad. Men det sker steg för steg och därför blir varje fall komplicerat, säger Helena Mattsson. 

Ombyggnaden av Södra Stationsområdet i Stockholm på 1980-talet är ett av de fall som skildras. Där kombinerades postmodern arkitektur med en normändring som ledde till större byggnadskomplex och mindre lägenheter. Samtidigt behölls trafiksepareringskonceptet, och idéer om kollektivt boende från 70-talet kom till uttryck. 

– Man använde till och med de kollektiva lokalerna som argument för att krympa bostaden. Området svarar både mot krav från 70-talet och den nya tidens avregleringsnorm, säger Helena Mattsson. 

Architecture and Retrenchment skildrar genom de enskilda fallen hur arkitekturen blir både en spelplan och en tillgång för intressen som driver igenom förändringar som sakta leder till en nyliberalisering. Resultatet är dagens situation, där inte bara lägenheter utan hela bostadsbestånd privatiseras och ett helt centrum kan köpas av ett globalt företag.

– Även om en del av förändringarna säkert var välbehövliga har de fått dramatiska konsekvenser som ofta drabbar svaga grupper i samhället, säger Helena Mattsson.