Prisad plan för Frihamnen ratas
Detaljplanen för etapp ett av nya stadsdelen Frihamnen i Göteborg var nästan klar när stadens utvecklingsbolag Älvstranden utveckling tog initiativ till en ny strukturplan för hela området. Förklaringen?
– Byggherrefrågorna har inte fått tillräckligt stort utrymme, säger vd Lena Andersson.
Underlaget för den nästan färdiga detaljplanen har tagits fram i en gemensam process mellan stadens förvaltningar, Älvstranden utveckling och konsortiet för etapp ett. Bland underlagen finns flödesanalyser av Spacescape.
Varje onsdagseftermiddag under våren har workshop-rummet i Älvstranden Utvecklings lokaler varit bokat för skissmöten. Alla berörda förvaltningar har bjudits in för att tillsammans med ett kunskapsteam och forskare från Fusion Point Gothenburg diskutera Frihamnens övergripande struktur.
Diskussionerna har sammanfattats i skisser av en arkitekt från White. I september ska processen mynna ut i förslag på ny strukturplan, tänkt att fungera som kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet.
– Då hoppas vi ha utvärderade skisser som sedan tas in i planprocessen. Syftet är att zooma ut och se helheten, säger Anna-Lena Isacson, projektchef på Älvstranden utveckling.
I det nya skissförslaget till en ny strukturplan är bananpiren breddad och bassängerna mellan pirerna har kvarter byggda på påldäck. Eftersom Lundbybassängen inte går att bebygga, som det tidigare var tänkt, placeras en park där. Den här skissen har det inbjudna kunskapsteamet tagit fram.
Frihamnen har pekats ut som strategiskt viktig för att knyta ihop ett segregerat Göteborg och grundtanken är att låta innerstaden växa över älven. Den nya stadsdelen ska vara “tät, inkluderande och grön”.
Redan från start har projektet haft ambitioner att samarbeta brett och hitta innovativa lösningar för bland annat klimatanpassning, socialt blandat boende och samutnyttjande. Genom platsbyggnad – bastu, rollerderbybana och urban odling – har det ödsliga området fått liv innan byggnation. 2016 vann Frihamnen Sveriges Arkitekters planpris för sitt breda samarbete och nytänkande arbetssätt.
Men Lena Andersson, vd på Älvstranden utveckling, vill nyansera bilden.
– I det här samarbetet upplevde vi att frågor som är knutna till byggherren, som ekonomi och genomförande, inte fick tillräckligt stort utrymme. Kanske var samarbetet på bekostnad av de frågorna, säger hon.
Enligt Lena Andersson saknas en rationell idé kring stråk och noder, men det handlar också om täthet, våningstal och byggbarhet.
– Det var ett stort misstag att inte göra en fördjupad översiktsplan. För att vinna tid gick man direkt på detaljplaneringen av etapp ett, säger Lena Andersson.
För kunskapsteamet är stråken och kopplingarna till övriga staden helt överordnat.
– För att skapa innerstad behövs tydliga flöden, naturliga stråk där folk går och aktiviteter samlas. Problemet med planen, som vi ser det, är att det inte finns några tydliga huvudgator förutom Hjalmar Brantingsgatan, säger arkitekten Annette Vejen Tellevi.
Kunskapsteamet bidrar med egna skisser där de utgår från stråken i omgivande stadsdelar, men också historiska stadsplaner. De förespråkar det klassiska sättet att bygga städer – att etablera stråk och placera de första husen där.
Det inbjudna kunskapsteamet består av fyra personer som på olika sätt driver arkitekturfrågor publikt. Fredrik Rosenhall, arkitekt; Bengt Mattias Carlsson, nätverket Hela Göteborg; Patrik Höstmad, civilingenjör och Annette Vejen Tellevi, arkitekt. De två sistnämda är aktiva i nätverket Yimby.
–Vi ser det mer som ett ombyggnadsprojekt än ett nybyggnadsprojekt. Det här förslaget handlar om att laga staden genom att koppla ihop Frihamnen med starka befintliga stråk som Östra Hamngatan, säger Bengt Mattias Carlsson, stadbyggnadsnätverket Hela Göteborg.
Det var när Älvstranden utveckling i slutet av förra året gick ut med en upphandlingsförfrågan som Göteborgs stadsbyggnadskontor fick reda på vad som var på gång. Uppdraget handlade om att ta fram en ny struktur för samtliga etapper i Frihamnen.
– Det här var inget som kommunicerades till oss, vilket hade varit naturligt eftersom projektet var gemensamt med delat ledarskap. Vi fick veta det av konsulter som började ringa för att fråga vad som avsågs med uppdraget, säger Mia Edström, som då var projektledare för Frihamnen på stadsbyggnadskontoret.
Arbetet med detaljplanen för etapp ett hade pågått i tre år och befann sig precis innan granskningsskedet, det sista steget i planeringsprocessen innan antagande.
– I det läget beslöt vi oss för att avvakta. Det är inte så lätt att ta fram en detaljplan om man inte har markägaren med sig. Och Älvstranden utveckling äger stora delar av Frihamnen, säger Kajsa Räntfors, tf projektledare för Frihamnen.
Det här innebär att målet med tusen bostäder och lika många arbetsplatser till jubileumsåret 2021 inte blir verklighet. Hur stor förseningen blir är i nuläget oklart.
I september hamnar skisserna på ny strukturplan på stadsbyggnadskontorets bord.
Om det handlar om mindre avvikelser kan vi gå vidare med granskningsskedet. Är det större ändringar måste uppdatering av programmet göras och en ny detaljplan tas fram.
– Förslagen kommer utvärderas och jämföras med detaljplanen. Om det handlar om mindre avvikelser kan vi gå vidare med granskningsskedet. Är det större ändringar måste uppdatering av programmet göras och en ny detaljplan tas fram, säger Kajsa Räntfors.
Ett tjugotal olika utredningar har fungerat som underlag för detaljplanen som innehåller lösningar för klimatskydd, buller, dagvatten, grönytor och mobilitet. En stor fråga är den sociala infrastrukturen med bland annat förskolor, skolor och friytor som samutnyttjas.
När utvärderingen är genomförd ska byggnadsnämnden ta ställning till det hela. Oavsett utgång är tidspressen stor.
– Om programmet måste göras om snabbar vi på processen genom att påbörja arbetet med detaljplanen under tiden som programsamrådet pågår, säger Kajsa Räntfors.
