PBL-målen fortsätter att öka
Antalet överklagade detaljplaner som når högsta instans, Mark- och miljööverdomstolen, har fortsatt att öka kraftigt. Samtidigt larmar Sveriges kommuner och landsting om att handläggningstiderna blivit längre – men det är oklart hur det förhåller sig med den saken.
Antalet ärenden är räknade årsvis från augusti till och med juli. Antalet överklagade detaljplaner är en förhållandevis liten andel av det totala antalet antagna detaljplaner i landets kommuner som år 2018 uppskattats till cirka 1500–1700 stycken. Av 30 mål som MÖD gett prövningstillstånd och som prövades i sak under 2018 blev utgången i 14 ärenden att kommunens beslut ändrades. Källa: Mark- och miljööverdomstolen, MÖD
År 2016 genomfördes reformen att skippa länsstyrelsen som överklagandeinstans för detaljplaner för att vinna tid i planprocessen. Men enligt en undersökning av Sveriges kommuner och landsting, SKL, finns det risk att överklagandeprocessen idag tar längre tid än förut.
Under 2018 tog det Mark- och miljödomstolen, MMD, som idag är första överklagandeinstans, i genomsnitt 5,3 månader att handlägga en överklagad detaljplan, enligt SKL. Det är en dryg månad mer än den genomsnittliga tidsåtgången 2016, enligt SKL:s sammanställning. SKL konstaterar också att handläggningstiden är nästan dubbelt så lång som den länsstyrelserna hade innan de togs bort som första instans 2016.
– Syftet med reformen var att korta överklagandeprocessen. Men tidsvinsten riskerar nu att utebli, säger SKL:s ordförande Anders Knape i pressmeddelandet där rapporten lanseras.
Boverket påpekar dock att det inte finns några säkra siffror på vilken effekt 2016 års reform haft på handläggningstiderna och överklagandeprocessens längd.
– Det som är relevant att mäta är den totala tiden från kommunens beslut till dess att detaljplanen vinner laga kraft. Man skulle alltså behöva plussa ihop länsstyrelsernas och domstolarnas handläggningstider före reformen för att se skillnaderna. Men vi har inte de siffrorna, säger Karl Evald, jurist på Boverket.
Anna Tiberg är hovrättsråd vid Mark- och miljööverdomstolen, MÖD som i praktiken är högsta instans för överklagade detaljplaner. Liksom för förstainstansen MMD har antalet mål som når MÖD ökat kraftigt sedan reformen 2016.
– Vi ser en 50–60 procents ökning av antalet detaljplanemål och en ännu tydligare ökning 2019, säger Anna Tiberg.
Exakt vad ökningen beror på vet hon inte men hon säger att både 2016 års reform och förtätning kan ha betydelse.
– Man kan anta att antalet mål ökar bara av det faktum att en instans försvunnit – för varje instans är det alltid några som ger upp och inte går vidare. En hypotes är också att kommunerna pushar det litegrann och bygger mycket och tätt i redan bebyggda områden och att många reagerar mot det, säger Anna Tiberg.
SKL är i sin rapport kritiska och menar att både MMD:s och MÖD:s handläggningstider är för långa.
– Regeringen behöver införa tidsgränser för handläggningen och därefter mäta och följa upp hur domstolarna klarar dessa gränser, säger SKL:s ordförande Anders Knape.
Anna Tiberg på MÖD delar inte SKL:s bild att handläggningtiderna redan ökat ordentligt. Däremot befarar hon att 2019 års kraftiga ökning av inkomna mål kan innebära att det tar längre tid framöver.
– Genomsnittstiden för ett mål om detaljplan i Mark- och miljööverdomstolen är 3,1 månader. Det är en naturlig följd att det tar längre tid när antalet mål på domstolen ökar. Man ska också komma ihåg att de fåtal mål som ges prövningstillstånd av oss ofta är de svåraste. I vårt uppdrag att vara prejudikatbildande instans behöver vi tid att fundera på de riktigt svåra frågorna, säger Anna Tiberg.
Karl Evald på Boverket är inne på samma linje:
– Domstolarna jobbar nog så snabbt de kan. De hade kanske behövt mer resurser om det ska gå snabbare, säger han.
Instansordningen ändrades 2016
Reformen att skippa länsstyrelsen som första instans för överklagade detaljplaner beslutades av riksdagen och genomfördes 2016 efter den förra regeringens proposition 2015/16:55.
