Ny satsning i gränslandet mellan konst och arkitektur
– Konsten behöver komma in tidigare i planprocessen, säger Magdalena Malm, direktör på Statens konstråd som fått 20 miljoner kronor för att stimulera kunskap om gestaltning i offentliga rum.
Statens konstråd fick förra året ett anslag för att under tre år utveckla och fördjupa kunskap om offentlig konst. Sedan dess har Konstrådet startat plattformen Kunskapsnav offentlig konst för att stödja kommuner och konstnärer som vill jobba med konst i gemensamma miljöer. En digital plattform ska också byggas, med innehåll om upphandling och hur man förverkligar ett konstprojekt.
– Arkitekter och konstnärer arbetar snarlikt inom ett överlappande område som har utvecklats mycket de senaste åren, men det har saknats kompetens både bland konstnärer och arkitekter för att jobba i de processerna, säger Magdalena Malm, direktör på Statens konstråd.
För att stimulera till forskning inom gränsområdet mellan konst och arkitektur har Statens konstråd startat samarbeten med Kungliga konsthögskolan (KKH), Valands konsthögskola, Södertörns högskola, Skissernas museum, Arkdes och KTH. En forskningskonferens som ska samla och kartlägga forskningsläget inom fältet i Norden hålls i oktober och publika program i form av föreläsningar och seminarier ska arrangeras. På KKH förbereds nu en gästprofessur och en ettårig kurs om gränsområdet konst och arkitektur, öppen för arkitekter, konstnärer och andra verksamma inom fältet.
– Forskningen inom området är eftersatt. Det behövs både grundforskning och interdisciplinär forskning eftersom de här områdena går in i varandra. Efter tre år vill vi att det ska finnas aktörer som driver de här frågorna vidare, säger Magdalena Malm.
Statens konstråd har också gjort tre utlysningar till kommuner och konstnärer om samarbeten. En är för kommuner som vill göra offentlig konst för första gången, en för stadsutveckling och en för fria konstaktörer. Huddinge, Värmland och Ystad kommun hör till de kommuner som redan fått beviljat ett samarbete med konstrådet.
– Vi ser att det finns en ökad efterfrågan hos kommuner att jobba på nya sätt. Om vi kan fånga in konst och utforskande arkitekturpraktik tidigare i plan- och byggprocesserna, då kan vi verkligen få mer kvalitet, istället för att konsten läggs till på slutet, säger Magdalena Malm.
Idag finns en enprocents-regel, en rekommendation till kommunerna att en procent av budgeten i ett byggprojekt ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Staten har däremot ett årligt anslag som är mindre än en procent.
– Det som har drivit mig i det här arbetet är att enprocentsregeln har en stor potential. Om man får in det som konstnärer och utforskande arkitekturpraktiker i plan- och byggprocesser, då kan vi verkligen få till mer kvalitet, istället för att konsten läggs till på slutet.