Ny rapport visar svårighet att förkasta låga anbud
Konkurrensverkets senaste rapport om osund konkurrens i offentlig upphandling visar att beställare anser att det är svårt att i praktiken förkasta låga anbud. Och myndigheten ser också att beställarna sällan följer upp att de verkligen får det pris som avtalats.
Konkurrensverket, med kontor på Södermalm i Stockholm, har släppt rapporten Korruption och osund konkurrens i offentlig upphandling.
Enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU, är en upphandlande myndighet skyldig att ifrågasätta ett anbud om det uppfattas som onormalt lågt, det vill säga om anbudsgivaren satt ett ovanligt lågt pris på sin tjänst. Om den upphandlande myndigheten inte godtar förklaringen, ska den upphandlande myndigheten enligt regeln förkasta anbudet.
Hur vanligt det är att de offentliga beställarna faktiskt förkastar anbud på grund av att de är för låga, finns det ingen övergripande statistik på. I Konkurrensverkets senaste rapport om osund konkurrens, som innehåller en enkätundersökning bland offentliga beställare, framgår att 44 procent vid något tillfälle förkastat ett onormalt lågt anbud men det framgår också att det finns ett missnöje: Beställare pekar på att det i praktiken är svårt att förkasta ett lågt anbud. De upplever att det är svårt att inte godta den förklaring man får från leverantören, eftersom det sannolikt inte skulle klara en rättslig prövning.
Ann Fryksdahl är chef för enheten för allmän upphandlingstillsyn på Konkurrensverket. Hon ser förklaringen i den rättspraxis som i dag finns, att inte ens nollanbud nödvändigtvis behöver förkastas. Och hon menar att de upphandlande myndigheterna är rädda för långdragna processer.
– Man gör ju en upphandling för att man behöver en tjänst. Därför finns en skräck att förkasta eftersom det kan bli överprövning med en domstolsprocess som gör att allt drar ut på tiden. Då kanske man hellre godtar en förklaring och tänker att man ska följa upp senare att leverantören verkligen håller sig till det pris som avtalats, säger Ann Fryksdahl.
Ann Fryksdahl.
Men just uppföljningen av avtalen är det dåligt med i myndighetssverige, konstaterar Ann Fryksdahl. Och hon menar att det förekommer att tjänsten som upphandlats i praktiken blir dyrare än avtalat.
– Det händer i praktiken att leverantörer prisar in sig i en upphandling genom att till exempel sätta noll kronor på en viss kategori konsulter. Sen när det blir avrop säger de att man inte har några på den nivån tillgängliga men kan skicka mer seniora till ett högre pris, säger Ann Fryksdahl.
Hon förklarar att det går att komma till rätta med problemet:
– Det går, genom att beställarna kravställer rätt i förfrågningsunderlaget och att de ser till att avtalade krav och priser hålls, säger Ann Fryksdahl.
Detta är LOU-regeln om onormalt låga anbud
Regeln att den offentliga beställaren ska begära en förklaring om de tycker att någon lagt ett onormalt lågt anbud, handlar framförallt om att förhindra till exempel svart arbetskraft.
Beställaren ska enligt regeln förkasta ett anbud om de inte får en tillfredställande förklaring till det låga priset men det är bara om beställaren får en förklaring som betyder att leverantören inte uppfyller sina miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter som det är obligatoriskt för beställaren att förkasta anbudet.
