Ny rapport: Få företag har egen kompetens för klimatberäkningar
En majoritet av arkitektföretagen kan inte själva leverera konsulttjänster inom området klimatberäkning enligt kommande klimatdeklarationslag. Det visar en undersökning från Sveriges Arkitekter som ingår i förbundets årliga branschrapport.
Det är i sin årliga arvodes- och sysselsättningsenkät som Sveriges Arkitekter ställt frågan om huruvida arkitektföretagen kan leverera konstultjänster inom klimatberäkning enligt kommande klimatdeklarationslag, livscykelberäkning och miljö- eller klimatcertifiering. Resultatet presenteras i förbundets branschrapport.
Enligt rapporten visar enkätsvaren att mindre än tio procent av företagen med 1–20 anställda själva kan leverera dessa konsulttjänster. Av företagen med fler än 20 anställda är det cirka 30 procent som själva kan leverera tjänsterna.
Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson drar slutsatsen att många arkitektföretag trots allt, i samarbete med andra, kan erbjuda mycket och att det är en fråga om storlek, vilket han menar är logiskt.
– Mindre företag är ofta mer nischade och det handlar om ett fält där samarbete med andra konsulter är viktigt. Bland de största företagen kan 90 procent erbjuda dessa tjänster i samarbete med andra och det är bra. Samtidigt ser vi framför oss en omställning av hela branschen och det är viktigt att arkitekterna ser hur viktig klimatkompetensen är strategiskt. Det är ett stort kunskapsfält under snabb utveckling och vi försöker också matcha det i vårt kursutbud, säger Tobias Olsson.
Branschrapporten tar även upp konjunkturläget. Den visar att arbetslösheten har minskat sedan förra året. Exempelvis har antalet arbetslösa inredningsarkitekter, som var den mest drabbade yrkesgruppen under pandemin, halverats. I december förra året var 42 inredningsarkitekter arbetslösa. I september 2021 hade den siffran minskat till 20 personer, vilket innebär en arbetslöshet på 2,8 procent bland inredningsarkitekter.
– De senaste siffrorna från A-kassan visar att den totala arbetslösheten för arkitekter nu är nere på samma nivå som före pandemin (1,9 procent, reds anm). Krisen kom av sig och konjunkturen är starkt uppåtgående igen, konstaterar Tobias Olsson.
Samtidigt påpekar han att klimatkrisen på ett eller annat sätt kommer att påverka konjunkturen framöver.
– Konjunkturläget hänger mycket på bostadsbyggandet. Och vi både tror och hoppas att byggandet kommer att se annorlunda ut. Vi behöver bygga mindre eller på annat sätt, säger Tobias Olsson.
En annan del av branschrapporten tar upp aktuella arvodesnivåer för arkitektjänster. Snittarvodet för uppdrag åt privat beställare är enligt rapporten i stort sett oförändrat jämfört med i fjol. För uppdrag åt offentlig beställare har det ökat med två procent.
Rapportens statistik visar att snittarvodet för offentliga uppdrag ligger lägst för företag med 6–20 anställda, 850 kronor. Företag med 21 eller fler anställda har ett snittarvode på 900 kronor för offentliga uppdrag, vilket är samma som företag med 2–5 anställda.
– Att priserna är lägst i segmentet 6–20 anställda skulle kunna förklaras med att det segmentet representerar företag på tillväxt, där det finns ett incitament att sänka anbudspriserna för att komma in på nya marknader, säger Tobias Olsson.
Prisdumpning är ett ämne för ständig diskussion. Hur står det till med den?
– Man ska komma ihåg att lagen om offentlig upphandling, LOU, är till för att hålla nere prisbilden och att det tyvärr också är en allt för stor del av beställarna som handlar upp enbart på lägsta pris. Företagen accepterar eller känner sig tvingade att följa med i det för att få uppdrag. Det kan handla både om strategiska vägval eller om prisdumpning, säger Tobias Olsson.