Nu startar Upplands Väsby sin tävling med krav på klassisk stil

Att anordna en markanvisningstävling är ett sätt för kommuner att använda sin makt över marken kommunen själv äger. Genom ett tema med särskilda bedömningskriterier kan kommunen ställa krav på att blivande exploatör bygger enligt kommunens visioner för platsen. Så långt är det alltså inget ovanligt med Upplands Väsbys markanvisningstävling som startar i dag den 1 oktober.

Det som är annorlunda är att Upplands Väsby i denna markanvisningstävling ställer krav på vilken stil byggnaderna ska ha.

– Jag vet inte hur det ser ut i alla landets kommuner men jag har tidigare inte sett den typen av estetiska krav. Det är nog vanligare att man försöker få in andra kvaliteter som social hållbarhet eller ekologi. Det estetiska är man generellt mycket försiktig med att styra utöver vaga formuleringar om att det ska passa in i omgivningen eller hålla hög internationell nivå, vilket exempelvis är fallet i den pågående tävlingen för Gasklockorna i Norra Djurgårdsstaden, säger Jonathan Metzger, professor vid urbana och regionala studier på KTH.

Oskar Weinmar (M) är kommunfullmäktigeordförande i Upplands Väsby. Han förklarar kommunens ovanliga grepp:

– Under förra mandatperioden upplevde vi att det fanns en längtan efter en annan gestaltning än den som växer fram. Vi gick till val på att bygga i klassisk stil, fick väljarnas förtroende och nu genomför vi det, säger han.

Upplands Väsbys planer på att anordna markanvisningstävlingen har tidigare fått kritik bland annat från Sveriges Arkitekter som påpekar att kraven på en viss estetik föregriper anbudsgivarnas kvalificerade analys av platsen och därmed deras möjlighet att föreslå något som passar just där. Men Oskar Weinmar ser inte det problemet.

– Varför behöver det vara ett problem? Om du köpt en tomt och vill bygga en ny villa har du troligtvis en idé om det ska vara Mårbacka eller 30-talsinspirerat och vänder dig till den hustillverkare som kan åstadkomma det på ett sätt som passar, säger Oskar Weinmar.

I inbjudan till tävlingen som nu ligger ute på kommunens hemsida, finns en särskild bilaga om struktur och gestaltningsförutsättningar. Här tas bland annat upp att tävlingsområdet där de nya bostäderna ska byggas ligger mitt i ett område med blandad bebyggelse från 1970-talet och senare. Det nämns också att det i Plan- och bygglagen, PBL, finns krav på att ny bebyggelse ska anpassas till sin omgivning. Men instruktionen till anbudsgivarna är tydlig:

”Bebyggelsen ska inte efterlikna eller kopiera karaktärsdrag från omgivande bebyggelse som präglas av funktionalistiska och modernistiska drag”, skriver Upplands Väsby i sin inbjudan.

Instruktionen är att husen ska byggas i någon av de klassiska stilar som beskrivs i dokumentet: nyrenässans, jugend, nationalromantik eller tjugotalsklassicism. Det är också tillåtet att i viss mån blanda stilarna.

”En ambition med tävlingen är att med dagens förutsättningar återskapa bostadskvarter så att de utseendemässigt ser ut som att de uppfördes runt sekelskiftet 1800/1900. Tävlingen handlar inte bara om att ta fasta på vissa karaktärsdrag från de äldre byggnadsstilarna, utan husen ska i sin helhet upplevas som att de är byggda runt denna tidsepok” står det i inbjudan.

Samma krav finns dock inte på byggnadernas interiörer eller konstruktioner:

”I markanvisningstävlingen kommer krav inte att ställas på att interiören ska vara tidstypisk eller på att husets konstruktion/stomme ska utföras med samma byggnadsteknik som användes runt sekelskiftet”, lyder anvisningen.

Tävlingsinbjudan vänder sig till exploatörer och arkitekter. Max sex förslag kommer att gå vidare i ett andra steg som avgörs våren 2021.

Oskar Weinmar har stora förhoppningar om vad markanvisningen ska leda till på sikt.

– Vi hoppas göra Väsby till en bättre kommun att bo och leva i. Vi vet att det estetiska påverkar hur de boende trivs och mår. Om den nya bebyggelsen kan bidra positivt till det vore det fantastiskt, säger han.