Nu ska hållbarhet genomsyra arkitekturprogrammet på Chalmers
Chalmers förändrar hela kandidatprogrammet för blivande arkitekter för att öka fokus på hållbarhet.
– Det har även tidigare varit viktigt, men branschen efterfrågar ännu mer praktisk kunskap inom hållbarhet i dag, säger programansvariga Meta Berghauser Pont.
Skulpturen Att se sig själv i andra av konstnären Emma Ströde pryder entrén till institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.
Från och med i höst kommer studenter som börjar arkitekturprogrammet på Chalmers tekniska högskola i Göteborg att studera hållbarhet i alla kurser under utbildningen.
Det är en förändring och omläggning av hela kandidatutbildningen för arkitektur på högskolan.
– Vi har inte tid att bara prata utmaningar. Vi behöver föra in hållbarhet som en naturlig del för varje student och nu går vi från att enbart diskutera utmaningar till handling, säger Meta Berghauser Pont, programansvarig för arkitekturprogrammet.
Hon kom in som programansvarig för två år sedan och såg då att utbildningen fortfarande har samma projektkurser som för tio år sedan. Det duger inte i ständigt föränderlig värld, ansåg hon.
– Hållbarhet har även tidigare varit viktigt, men branschen efterfrågar ännu mer praktisk kunskap i dag. Därför räcker det inte att vi bara har en kurs i hållbarhet, förklarar hon.
Från och med i höst kommer samtliga nya studenter som påbörjar arkitekturprogrammet att bli bedömda även utifrån hållbarhet, som då kommer vara en integrerad del i läroplanen. I varje projektkurs kommer studenterna att ta sig an ett delområde kopplat till hållbarhet som sedan vävs in i deras designlösningar. Och längs utbildningens gång kommer olika aspekter av hållbarhet att täckas, allt från till exempel social hållbarhet till materialhantering.
Meta Berghauser Pont, programansvarig för arkitektutbildningen på Chalmers.
Hållbarhetsförändringen kommer gå hand i hand med en annan stor förändring som ska genomsyra hela utbildningen, nämligen digitalisering. Två verktyg som hänger ihop, förklarar Meta Berghauser Pont.
– Vi introducerar digitalisering som verktyg för exempelvis att göra avvägningar inom hållbarhet med kvantifierbar prestanda på både stadsbyggnadsnivå och byggnadsnivå med hållbarhetsperspektiv. Så, vi kommer att använda digitala verktyg för att utforska möjligheter i designperspektiv men också för att kunna göra avvägningar med hållbarhet i åtanke, säger hon.
Förändringarna syftar till att göra framtidens arkitekter mer säkra på hur de kan bidra till ett mer hållbart samhälle.
Så gör andra högskolor och universitet med hållbarheten
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU):
– Hållbarhet är alltid en utgångspunkt hos oss på SLU, på olika sätt. Vi har till exempel projekt kring att prata om tvärvetenskap och systemperspektiv i våra utbildningar, vilka inkluderar frågor om processer. Vi har också uppmärksammat klimatomställningen och jobbat med hur vår utbildning kan bidra. Vi har ju också ha ett ekologiskt perspektiv av naturliga skäl och i vårt DNA, och det finns med i gestaltning av den fysiska miljön, där grundinställningen är att vi applicerar hållbarhetstankar i allt vi gör. Men vi har inte fört in hållbarhet som en del i läroplanen. Vi känner inget behov att introducera mer av det, för vi har alltid med det perspektivet. Nu handlar det mycket om att ta nästa steg, implementera och starta processer för hållbar utveckling och det ingår som i en del i strategin för hållbarhet, säger Karl Lövrie, prodekan, universitetslektor och landskapsarkitekt.
Umeå universitet:
– Vi är den yngsta arkitektutbildningen i Sverige och hållbarhet ur olika perspektiv är någonting som finns med i alla designkurser och det finns även med i läromålen för de flesta kurserna. Vi arbetar för tillfället med en revision av arkitektprogrammet där hållbarhet diskuteras som en ännu mer integrerad del. Vi arbetar mycket med sociala aspekter, återbruk av byggnader, material och cirkularitet samt hur vi förhåller oss till jordens resurser och inte bara om att bygga med trä i stället för betong, som ett exempel. Det är mer övergripande och ställer frågor kring hur vi relaterar till våra befintliga samhällen, landskap och ekosystem, säger Sara Thor, ställföreträdande prefekt och lärare vid Arkitekthögskolan, Umeå universitet.
Lunds Tekniska Högskola (LTH):
– Utbildningen förändras succesivt hela tiden, även på varje kurs. Vi har ingen specifik pågående satsning men vi har redan mycket hållbarperspektiv i våra program. På kandidatnivå har vi kurser med tydligt fokus på hållbarhet, och på masternivå har vi till exempel programmet Sustainable Urban Design. Även de studenter som läser på det femåriga arkitektprogrammet kan välja en eller fler terminer med kurser som specifikt behandlar hållbarhetsfrågor. Så, vi erbjuder en ganska bred palett av hållbarhetsrelaterade kurser och moment, så är man intresserad specifikt av det så finns möjligheten till fördjupning. Det är välintegrerat i de flesta kurserna, även inom teknikkurserna generellt tas hållbarhetaspekter upp. I min värld känns det som att vi är ganska välförsörjda, men med brasklappen att vi utvecklar hållbarhetsaspekterna löpande, beroende på vilka frågor som är mest aktuella, säger Jesper Magnusson, skolchef vid arkitektutbildningen vid Lunds universitet., säger Jesper Magnusson, programledare vid arkitektutbildningen vid Lunds universitet.
Blekinge Tekniska Högskola (BTH):
– Vi har en hel del hållbarhetsaspekter i vår utbildning. När det gäller vår masterutbildning i stadsplanering så håller vi på att just nu revidera den. Programmet kommer bland annat innehålla en större portion hållbarhet i allt från byggande till driftfas samt innehålla en större aspekt av klimatanpassning. Man uppdaterar alltid fortlöpande sin utbildning och vi har alltid haft hållbarhetsaspekter i våra kandidat- och mastersutbildningar. Men givet allmän förändring, problembild och kontext så är det absolut nödvändigt att ha med dessa aspekter. Vi har också alldeles nyligen faktiskt rekryterat en adjungerad professor i fysisk planering med inriktning mot hållbar stadsplanering. Så, vi har mycket medvetet förstärkt det här spåret under rätt så lång tid, säger Peter Schlyter, professor i fysisk planering med miljövetenskaplig inriktning.
Kungliga Tekniska Högskolan (KTH):
Har ej svarat.
