Miljövänlig utfyllnad av konstgräsplaner fungerade inte
Stockholm har på försök använt korkgranulat som utfyllnad på några av stadens konstgräsplaner för fotboll. Men det gav så stora problem att staden tvingats återgå till traditionell gummiutfyllnad.
Hösten 2017 publicerades en studie vid Lunds universitet som visar att gummibaserade utomhusytor sprider mikroplaster via dagvättennätet.
Det var larmet om att fallskydd och konstgräsplaner på landets lek- och idrottsplatser sprider stora mängder mikroplaster som låg bakom Stockholms försök att istället använda kork som fyllnadsmaterial i konstgräsplanerna.
Kork, som kommer från barken av korkeken som växer i södra Europa och nordvästra Afrika, anses vara miljövänlig och klimatsmart då den är naturlig och fri från kemikalier samt kommer från förnybar källa. Men redan 2017 rapporterades om problemen på Stockholms konstgräsplaner, att korkgranulatet fastnade på spelarnas kläder och i deras ögon. Lokaltidningarna Mitt i och Stockholm direkt rapporterade om barn som tvingats uppsöka ögonläkare och hur fotbollsklubben protesterat mot det nya underlaget genom att spela i simglasögon.
Hans Eriksson är idrottsplanerare i Stockholms stad och bekräftar problemen.
– Tyvärr fick vi problem med korken som ifyllnad. I första hand uppstod statisk elektricitet när det blev varmt och torrt, säger han.
Det slutade med att staden fick ge upp försöket och återgå till gummigranulat.
– Vi bytte ut all kork mot traditionell ifyllnad under sommaren 2018, säger Hans Eriksson.
Han menar dock att det fortfarande kan finnas alternativ.
– Det sker en utveckling mot nya typer av konstgräs och ifyllnadsmaterial. Något av dessa kommer sannolikt att provas framgent, säger han.
