Miljonstöd för transformation av kontor till bostäder används inte

Det pratas mycket om att bygga om i stället för att bygga nytt. Samtidigt finns det massor av oanvända kontorslokaler och outnyttjad yta i svenska kommuner – medan det saknas bostäder. Incitamenten för fastighetsägare att ställa om sina lokaler till bostäder kan framstå som svaga. Hyresintäkter för privatbostäder är generellt lägre än för lokaler använda i kommersiellt syfte, vilket dessutom i sin tur gör att värdet på fastigheten sjunker för dem som ställer om.

– Men jag har alltid hävdat det att efter några år med en tom lokal så måste det börja löna sig att konvertera den till någonting där du får en intäkt, trots att den är lägre än vad du kanske hade från början, säger Kristina Mjörnell.

Hon är projektledare för forskningsprojektet Bolokal som genomförs av Rise och LTH.

– Sedan handlar det också om att man inte får ändra användning hur som helst. För att en lokal ska kunna hyras ut som bostad så måste man först ändra detaljplanen.

Det är något som kan vara både dyrt och krångligt. Men eftersom behovet ändå finns har Kristina Mjörnell och hennes kolleger inom forskningen efterlyst en större flexibilitet, och för drygt ett år sedan beslutade regeringen om att införa ett särskilt stöd som kan sökas av svenska kommuner just för att anta nya detaljplaner för omvandlingar från lokaler till bostäder.

Kristina Mjörnell påpekar att många svenska kommuner har en uttalad ambition att växa befolkningsmässigt. 

– Om vi tittar på den senaste statistiken är det inte realistiskt att alla skulle lyckas med det, eftersom vi inte längre har en växande befolkning i landet som helhet, men det är ändå så att vi saknar kostnadseffektiva bostäder. Och det är väldigt mycket billigare att bygga om lokaler än att bygga helt nya.

Dessutom slipper kommunerna ta outnyttjad mark i anspråk, och koldioxidavtrycket blir betydligt lägre än om man skulle bygga nytt när man redan har outnyttjade lokaler som står, ofta i centrala lägen med bra kommunikationer.

– Så det finns många argument för att det här initiativet är jättebra, säger Kristina Mjörnell.

Ändå har intresset från kommunerna varit lågt. Av 77 miljoner som låg i en gemensam pott för stöd till dels ändring av detaljplaner för att möjliggöra omvandlingar från lokaler till bostäder, dels detaljplaner för småhusbebyggelse, söktes bara en och en halv miljon för just omvandling av lokaler till bostäder.

– Det är synd att inte stödet nyttjats i större utsträckning, säger Kristina Mjörnell.

Arkitekten skickade tre frågor per mejl till Boverket och fick följande svar genom myndighetens pressperson: 

Vad tänker ni om att så få har ansökt om stödet för omvandling från lokaler till bostäder? 

– Boverket har endast fått in ett fåtal ansökningar som avser detaljplaner som möjliggör omvandlingsåtgärder. Vad detta beror på kan vi inte svara på. Det är naturligtvis tråkigt om medel som avsatts för stödet inte går åt.

Vad tror ni om möjligheterna till att de 23,7 miljoner som är avsatta för stödet 2025 kommer att sökas och beviljas?

– Sett till att intresset för stödet har varit svalt vad gäller omvandlingsåtgärder så är det tveksamt om anslagsposten på 23,7 miljoner kronor kommer att fördelas i år.

Finns det saker som kunde ha gjorts för att skapa större intresse kring det, såsom mer information, enklare process eller annat?

– Boverket har informerat om stödet i flera kanaler. Det svaga intresset för stödet i sin helhet beror troligtvis på den relativt låga stödnivån kombinerat med tidsåtgången för detaljplaneprocessen som kan ta flera år.

Kristina Mjörnell tror också att en anledning till de få ansökningarna kan vara att stödet kan upplevas som otillräckligt för många i förhållande till hur mycket detaljplaneändringarna kostar att göra totalt sett. Men att det också kan handla om att kommunerna helt enkelt inte känner till att det finns ett sådant stöd att söka.

– Jag tror för det första att man måste gå ut med mer information om att det finns, och att man också ser till att det är en enkel process att söka. Då kanske det kommer att sökas av kommuner som ändå är igång med tankar om att göra den här sortens detaljplaneändringar, och jag vet att det finns sådana tankar på många håll i landet i dag.

Kristina Mjörnell berättar om ett stöd för enegirenoveringar som fanns för en tid sedan.

– Det täckte bara lite av kostnaderna för den som sökte, och det söktes inte heller så mycket.

– Då lades det ner, innan folk ens fattade att det fanns. Hade man gått ut med det lite bredare hade några kanske fått en puff och ändå sökt.