“Många tror att man får bygga som man vill på landet”
29 av landets kommuner har en arkitekturpolicy, visar en ny undersökning som Sveriges Arkitekter gjort. Det vanliga är att kommuner har en strategi för utvecklingen av stadsmiljön. Men Avesta, Fagersta och Norbergs policy handlar om landsbygden.
På regeringens bord ligger en färsk rapport från Boverket med förslag om statliga topplån för ny- och ombyggnad av bostäder på landsbygden.
Att locka människor att bygga sina egnahem på landet är en ambition som finns även i kommunerna Avesta, Fagersta och Norberg i Västmanland och södra Dalarna. På kommunernas samlade miljö- och byggförvaltning, i en före detta kontorsbyggnad för Avestas gamla aluminiumfabrik, möter vi Aino Leijon. Hon är bygglovshandläggare och står som författare till Bygga på landet, en arkitekturpolicy som antagits av de tre kommunernas sammanslagna nämnd.
Policyn kom till 2017, innan dåvarande stadsarkitekten Pål Anders Stensson lämnade och gick vidare till Falun. Motivet var att fylla den kunskapslucka som fanns om byggande utanför detaljplanelagt område.
– Många tror att man får bygga som man vill på landet. Då det saknas kunskap vill vi nå ut tidigt och informera. För många byar har vi kulturmiljöprogram som beskriver vad som är värdefullt men i policyn informerar vi om och ger konkreta förslag på hur man kan bygga, säger Aino Leijon.
Att det behövs arkitekturstrategier även för landsbygden har även storstadskommuner konstaterat. Uppsala är en sådan.
– Uppsala är en mycket stor landsbygdskommun och vi har många förfrågningar om förhandsbesked och bygglov för villabebyggelse. Vi ser också att det i många traditionella bymiljöer dyker upp stora, vita hus med inspiration från USA. Plan- och byggnadsnämnden vill gärna få tydligare riktlinjer på hur vi håller samman gestaltningen, säger Claes Larsson, stadsarkitekt i Uppsala.
Åter till Avesta, Fagersta och Norberg. Här hanterar den samlade förvaltningen ungefär 700 bygglov och bygganmälningar om året. De allra flesta är inom detaljplanelagt område men i siffran ingår också ärendena som gäller den största delen av marken inom kommungränserna, det vill säga den icke detaljplanelagda landsbygden. Här finns flera byar som klassats som riksintresse.
– Policyn är till för att vidarebefordra vår kunskap till dem som bygger. När det gäller riksintressena och andra kulturhistoriskt viktiga byggnader kan länsmuseet ge mer detaljerade anvisningar, säger Aino Leijon.
Policyn Bygga på landet tar upp husets placering i landskapet och på tomten samt dess proportioner, material, färg och detaljer. Bland rekommendationerna finns till exempel att placera huset som ett komplement till befintlig bebyggelse, i ett skogsbryn eller vid en bergknalle. ”Anpassa huset till tomten och inte tomten till huset” är en annan uppmaning. I policyn redogörs även pedagogiskt för hur typhus ofta har andra proportioner än de äldre husen, att de ofta är breda till skillnad från det traditionella mellan- och nordsvenska huset som är avlångt, smalt och högt.
– Policyn säger inte att man måste bygga på gammalt sätt, en arkitekt skulle kunna ta hänsyn till policyn och ändå skapa något modernt, säger Aino Leijon.
Bara i Avesta kommun ska invånarantalet år 2020 ha ökat med ytterligare drygt 1 500 personer och uppgå till 25 000.
– De flesta ärenden på landet rör fortfarande om- och tillbyggnader men vi upplever att intresset för att bygga nytt har ökat, säger Aino Leijon.
Under tiden bereds Boverkets rapport om de statliga topplånen för bostäder på landsbygden på regeringskansliet. Om det blir någon ny förordning återstår att se.
– Regeringen har inte tagit ställning till förslagen i rapporten.Eftersom de får budgetkonsekvenser kommer det sannolikt att krävas att frågan behandlas i en budgetproposition, meddelar Cattis Carlén, politiskt sakkunnig hos bostadsminister Per Bolund.
Sveriges Arkitekters rapport om arkitekturpolicyer finns att läsa här.