”Många boende har inte upplevt planeringsprocessen som rättvis”
En ny doktorsavhandling vid SLU visar de boendes missnöje med ett förtätningsprojekt med nya hus på innergårdarna i Bellevuegården i Malmö.
– Behoven av gröna ytor är större i dessa områden än i bostadsområden med andra socioekonomiska förutsättningar, säger Azadeh Shahrad, landskapsarkitekt och forskare vid SLU.
Azadeh Shahrad har en kandidatexamen i arkitektur och masterexamen i landskapsarkitektur och är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Azadeh Shahrad har undersökt hur invånarna i Bellevuegården, ett socialt utsatt område i Malmö, upplever den förtätningsprocess som pågår där. Hon la fram sin avhandling på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i maj i år. I avhandlingen undersöker hon också mediebilden av samma område och invånarnas känsla av plats. Begreppen platskänsla och miljörättvisa utgör ett teoretiskt ramverk för hela arbetet.
– Resultaten visar att många boende i området inte har upplevt planeringsprocessen som rättvis. De har velat diskutera huruvida det ska byggas på innergårdarna. I stället har de blivit tillfrågade om hur de kvarvarande grönytorna ska utformas, säger Azadeh Shahrad.
En av avhandlingens delstudier visar att de boende i Bellevuegården har en ambivalent platskänsla, som rymmer både känsla av otrygghet på grund av kriminalitet och uppskattning av omgivningar där de kan gå ut med hunden, bara sitta på en bänk eller umgås med grannar och vänner. Kvaliteter som framhålls är öppna rymder och kuperade gårdar, lek- och spelmöjligheter, odlingsytor och träd.
Förtätningsplanerna i Bellevuegården innefattar nya hus både på hårdgjorda ytor och på gröna innergårdar. Invånarna i Bellevuegården har tydligt motsatt sig att grönytorna mellan husen exploateras.
”Sammanhållet, bilfritt och grönt när Bellevuegården förtätas” löd rubriken när Malmö stad år 2020 informerade om stadsbyggnadsnämndens beslut om samråd för detaljplanen för kvarteren Stensjön och Delsjön i Bellevuegården.
– Grönytorna är viktiga. Många barnfamiljer saknar ekonomiska förutsättningar att resa bort på semester eller hyra en stuga på sommarlovet. Därför är behoven av gröna ytor större i dessa områden än i bostadsområden med andra socioekonomiska förutsättningar, säger Azadeh Shahrad.
Genom att introducera begreppet förtätningskänsla visar Azadeh Shahrad hur förtätningsprojekt påverkar människors platskänsla. Redan innan projektet realiseras förändras invånarnas känslor för platsen genom osäkerhet och rädsla för vad förändringen ska innebära, men också genom ett ökat engagemang och medvetenhet om områdets kvaliteter.
Enligt Azadeh Shahrad kläms de kommunala planerarna mellan olika allmänna och privata intressen, där behovet av fler bostäder och bostadsbolagets ekonomiska intressen står mot de boendes önskemål. Planerarna förstår att grönytorna är viktiga för de boende men tycker inte att de kan stoppa eller ändra planerna.
– De boende känner sig inte hörda och är besvikna både över processen och resultatet. Min avhandling visar på vikten av att lyssna på vad de som bor i stigmatiserade stadsdelar har att säga under en förtätningsprocess, säger Azadeh Shahrad.
Om avhandlingen
Titel: Urban densification considering sense of place and environmental justice – or not
Författare: Azadeh Shahrad
Disputation: 4 maj, 2024
Forskningsinstitution: Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp
