LTH satsar stort på urban arkitektur

– Det handlar om mellanskiktet mellan å ena sidan planer och statistik, och enskilda byggnader och hus å andra sidan. I städerna lever vi både inne i och utanför husen, och det här måste samspela, speciellt när vi ska förtäta. Att förstå hur byggnaden stöder stadens rum och tvärtom, det ligger verkligen i tiden.

Så beskriver Christer Malmström, skolchef för Arkitektskolan i Lund, begreppet urban arkitektur. Redan i dag finns på skolan en masterutbildning i “sustainable urban design”, och nu förändras alltså kandidatutbildningen för att bli mer inriktad på urban arkitektur.

– I dag ska vi ha en kombination av stadsbyggande och husbyggande i våra utbildningar, men i slutändan blir det ofta mer husbyggande. Med den här satsningen försöker vi få en bättre mix och kunna ställa högre krav på kunskaper om urban arkitektur, säger Christer Malmström.

Inför det tredje året kan studenter redan i dag välja mellan tre olika inriktningar, och planen är att urban arkitektur blir den fjärde valbara inriktningen.

– Vi ser våren som en planeringstid, vilket förhoppningsvis innebär att vi kan implementera den nya inriktningen till hösten 2018. En målsättning är att man som arkitektstudent ska kunna få en kandidatexamen med urban arkitektur som underrubrik, säger Christer Malmström.

Ax:son Johnson-stiftelsen finansierar redan i dag masterutbildningen Sustainable urban design delvis och skjuter nu till mer pengar för att kunna implementera samma inriktning på kandidatnivå.

– Med den nya inriktningen anpassar skolan utbildningen till de stora utmaningar som följer av den pågående urbaniseringen, säger Peter Elmlund vid Ax:son Johnson-stiftelsen i ett pressmeddelande.

Pengar för att nyanställa kommer från flera håll.

– Parallellt med att vi får stödet från stiftelsen ska Region Skåne under tre år finansiera en halvtidsanställning av en professor med fokus på forskning och utveckling. Och med medel från LTH har vi anställt Malmös stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson på tio procent. Sammantaget gör vi en stor satsning på att stärka vår kompetens inom urban arkitektur, säger Christer Malmström.

Varför är den här satsningen rätt just nu?

– Det finns ett stort behov av arkitekter med gestaltande kompetens i den urbana miljön i dag när det händer så otroligt mycket i den. Och det finns en förväntan på att vi arkitekter ska överbygga segregation, förtäta, bygga sociala mötesplatser och gröna städer, och så vidare.

Finns det en brist på urban arkitektur på utbildningarna i dag?

­– Jag tycker inte att det är tillräckligt stort fokus på det här i dag, utbildningarna i stadsbyggnad har halkat efter. Om man jämför med länder som Belgien och Holland, där man länge levt med täta städer, är utbildningarna i stadsbyggnad betydligt bättre.

Behöver svenska arkitekter bli bättre på urban arkitektur?

– Ja, det tycker jag. När man åker runt i storstäder i Europa ser man enormt fina projekt som binder samman staden på ett sätt vi inte skulle göra i Sverige. Västra hamnen i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm är fina projekt men överbygger inte sociala klyftor, snarare tvärtom.