Lägsta anbudet överklagades

Det var i maj som AB Alebyggen meddelade vilka tre företag som tog hem det kommunala bolagets upphandling av arkitekttjänster. På listan med dem som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden och därmed tilldelats ramavtal, står Norconsult, Semrén och Månsson och Detail group. 

Bland de totalt femton företag som varit med och lämnat anbud, var det dessa tre som erbjudit de lägsta timpriserna för en arkitekt med god erfarenhet av bostäder: 727 kronor, 698 kronor respektive 560 kronor. Det fjärde lägsta priset i upphandlingen hade Radar arkitektur och planering, med 795 kronor i timmen.

Att det begärs överprövning av ett tilldelningsbeslut på grund av låga anbud hör till ovanligheterna i arkitektupphandlingar. Men den här gången hände det.

– Att en av de andra, som fick uppdraget, tar 560 kronor per timme för en ansvarig arkitekt med krav på tio års erfarenhet. Det är taktiskt, förstås, men lågt. Om det offentliga ska vara förebilder så tycker jag inte att Ale kommun är förebild i det här fallet.

Så svarar Oskar Götestam, vd på Radar arkitektur, på frågan vad som var anledningen till att han och hans företag bestämde sig för att begära överprövning. I sin skriftliga begäran framhåller Radar arkitektur att en arkitekt med tio års erfarenhet har en månadslön på cirka 52 000 kronor, vilket med arbetsgivarkostnader etcetera blir 828 800 kronor per år, plus overheadkostnader om cirka 100 000 kronor per år. 

”Med ett arvode på 560 kr/tim finns det ingen möjlighet att bedriva en verksamhet som svarar mot de krav som ställs i upphandlingen givet att leverantören tillåter lagstadgad semester, har en normal omfattning av frånvaro (VAB, egen sjukdom, mm), ägnar sig åt fortbildning, mm”, skriver Radar och anger vidare att det finns stor risk att Detail inte kan leva upp till ställda krav.

Förvaltningsrätten i Göteborg avslog ansökan om överprövning. I domen hänvisas till att Alebyggen, precis som lagen kräver, bett Detail group om en förklaring till det ovanligt låga anbudet och att Alebyggen också godtagit den förklaringen man fick.

Detail groups vd Haval Murad avböjer att svara på Arkitektens frågor. Han hänvisar till den förklaring som företaget skickade in till Alebyggen via mejl, som också citeras i sin helhet i domen:

”Vi är ett medelstort arkitektkontor med en slimmad organisation och låga overheadkostnader. Vi har hög kompetens och stor erfarenhet av bostadsprojektering, med väl inarbetade rutiner, processer och mallar för liknande uppdrag. Därav ser vi att vi kan arbeta effektivt och med korta startsträckor”, skriver Detail group i sitt svar och fortsätter:

”I denna upphandling har vi även valt att hålla våra vinstmarginaler låga för att öka attraktivitet gentemot Ale kommun, som vi har ett stort intresse av att samarbeta med. Vi kan på så vis hålla konkurrenskraftiga timpriser i ett marknadsläge där det råder stor konkurrens. Vi har gjort en genomtänkt beräkning för aktuell upphandling och räknar inte med att gå i förlust på aktuella timpriser.”

Enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, är en offentlig upphandlare vid större upphandlingar alltså skyldig att ifrågasätta ett anbud med misstänkt låga priser. Om leverantören inte kan förklara det låga priset på ett tillfredsställande sätt, ska anbudet förkastas. Men i detta fall har alltså Alebyggen bedömt Detail groups förklaring som tillfredsställande.

– Vi har ställt frågan om det låga anbudet och precis som det står i domen var det en konkurrensförklaring vi fick. Detail group har angett ett lågt timpris för att konkurrera, säger Javad Taeyfi, fastighetsuvecklare på Alebyggen och insatt i den aktuella upphandlingen.

Förvaltningsrätten konstaterar i sin dom att ”det pris Detail har lämnat på arkitekter visserligen är lägre än övriga leverantörers pris” men skriver vidare att ”bolaget har lämnat en förklaring som är tillfredsställande och Radar har inte visat att Detail inte avser eller har möjlighet att leverera till offererat pris”.

Rita Georgiadis är förbundsjurist på Sveriges Arkitekter. Hon konstaterar att eftersom upphandlaren i det här fallet gör motsatt bedömning, blir det upp till den sökande, det vill säga Radar, att bevisa att konkurrenten inte kan leva upp till och leverera enligt sitt anbud.

– Jag har läst den aktuella domen och jag kan inte se att domstolen skulle kunnat döma annorlunda, säger Rita Georgiadis.

Hon understryker vidare att det råder fri konkurrens och fri prissättning mellan arkitektföretag.

– Sveriges Arkitekter följer gällande konkurrenslagstiftning och ska därför inte agera på ett sådant sätt att arvodesnivåerna riskerar att påverkas. Det innebär att Sveriges Arkitekter är förhindrade att till exempel lämna några branschrekommendationer gällande timpriser. Det är arkitektföretagen själva som har ansvar för sin prissättning, säger Rita Georgiadis.

Förvaltningsrättens dom fortsätter: ”Att Detail vill komma in som leverantör hos Ale kommun och därmed har begränsat sin vinstmarginal är vidare fullt tillåtet och inget som medför att anbudet kan anses vara orimligt lågt. Det har inte heller framkommit några uppgifter som visar att Detail inte kommer att kunna fullfölja kontraktet i enlighet med lämnat pris.”

Oskar Götestam har inte överklagat domen men är fortfarande kritisk.

– Rent juridiskt har Alebyggen fått en text. Men är det en förklaring? Inte så tydlig, tycker jag. Jag kan tycka att juridiken bara syftar till att allt ska vara rätt, men inte att det ska vara bra. Det är en dimension man helt missar, säger han.

Ansvaret vill han lägga hos de offentliga upphandlarna.

– Företagen som försöker driva affärsverksamhet erbjuder låga priser av taktiska skäl. Det beklagliga är att det offentliga inte är förebilder. En upphandling för ett ramavtal handlar om långsiktiga relationer och borde vara mer komplexa än bara timpris. Det finns kommuner som är jätteduktiga på det här, och så finns de som fortsätter att mäta framgång bara på en variabel, priset.

Katarina O Cofaigh är senior strateg på Sveriges Arkitekter, specialiserad på offentlig upphandling och att ta fram rekommendationer för upphandling med fokus på kvalitet. Hon har gått igenom ett stort antal arkitektupphandlingar från det senaste året och enligt hennes iakttagelser finns en ny trend:

– Timpriserna verkar snarare gå ned än upp. Det nya svarta är priser på 700–800 för uppdragsansvariga eller handläggande arkitekter. Det är både stora och små kontor som lämnar låga priser, säger Katarina O Cofaigh. 

Hon konstaterar att många utvärderingsmodeller i offentlig upphandling av arkitekttjänster bygger på att priset får en avgörande betydelse, men att det i dag finns upphandlare som försöker komma ifrån detta. 

– Fastighetsverket exempelvis bedömer om priserna är marknadsmässiga eller inte – det är bra och helt enligt vår rekommendation. Jag har också sett fler exempel än förut på upphandlingar där man intervjuar anbudslämnare i högre utsträckning eller där den upphandlande organisationen själv bedömer referensprojekt utifrån verkshöjd och arkitektonisk kvalitet. Det är små steg framåt men goda nyheter, säger Katarina O Cofaigh.

Javad Taeyfi på Alebyggen säger att bolaget är nöjda med den aktuella upphandlingen, trots överklagandet.

– Meningen med upphandling är att få bästa kvalitet till lägsta pris och att anbuden blir rättvist bedömda. Vi är nöjda och uppfattar att vi gjort rätt, vilket också är bedömningen i domen, säger Javad Taeyfi.

Han säger samtidigt att det kan vara problematiskt för dem som upphandlande organisation när de får in anbud med väldigt låga priser, att det kan vara svårt att veta om anbudsgivaren kan leverera vad de lovar till det låga priset, men att det sällan är fallet när det gäller konsulter som arkitekter.

– Det är svårt att göra jämförelser, eftersom varje fall att rita ett hus är speciellt och kan ta olika lång tid. Men vi följer upp både pris och kvalitet och vi har aldrig upplevt att ett arkitektkontor inte klarar sitt uppdrag, säger Javad Taeyfi.