KTH:s rektor medger brister på utbildningen

– Det är bra att man lyfter bristerna men det är inte bra att ett program vi fått ansvar för får så mycket kritik att vi måste ändra så mycket. Vår kvalitetsprocess innan vi startar nya utbildningar ska vara så omfattande att vi vet om det inte kommer att fungera, säger KTH:s rektor Sigbritt Karlsson.

Det var i mitten av oktober som Universitetskanslersämbetet, UKÄ, ålade KTH att svara på kritiken mot högskolans kompletterande utbildning för arkitekter med utländsk examen som, på särskilt uppdrag av regeringen, startade höstterminen 2018. Arkitekterna på utbildningen uttryckte före sommaren att de kände sig lurade, att utbildningen var slöseri med tid och att den inte höll vad som utlovats. I maj i år skickade en av arkitekterna en anmälan med kritiken till UKÄ.

När KTH nu yttrar sig om kritiken, hänvisar man till de förändringar som sedan i somras gjorts för att utbildningen ska få en tydligare kurskärna och tillhörighet till Arkitekturskolan samt att några av de obligatoriska kurser som inrättas särskilt för programmet ersatts av valfria kurser.

”En del av de nyinrättade kurserna hade problem att hitta rätt form och programmet hade svårt att möta å ena sidan språkliga behov och utmaningar, som inte studenterna själva alltid såg, behov av fler tekniska kurser än programmet erbjöd och i en del fall, troligen även för låg kvalitet på de utländska behörighetsgivande utbildningar studenterna gått”, skriver KTH i sitt yttrande.

KTH skriver också att man försökt att ta reda på hur förändringarna landat genom att skicka ut en enkät till studenterna, men att ingen student svarat på enkäten. Däremot uppges att en av lärarna som har mycket kontakt med studenterna säger att de är mer nöjda.

– Vår erfarenhet är att studenter precis som andra får många enkäter och inte svarar på alla. Så man behöver ha det personliga mötet och diskutera saker istället, säger Sigbritt Karlsson.

En punkt i kritiken mot utbildningen handlar om att KTH antagit studenter som inte kan svenska eller engelska, trots att undervisningen sker på dessa språk, och att detta också bidragit till dålig kvalitet på undervisningen.

KTH medger i sitt yttrande att ett fåtal studenter som saknade grundläggande behörighet i svenska och engelska antogs av misstag höstterminen 2018.

– Normalt så händer inte det när antagningarna sköts via det stora systemet. Men till den här utbildningen har det varit mycket manuell antagning och jag tror att det är där bristen har uppkommit, säger Sigbritt Karlsson.

För att inte icke behöriga studenter ska antas till programmet igen ska det enligt Sigbritt Karlsson ske en oberoende granskning och extra kontroll när antagningarna har gjorts.

För KTH:s del utfaller en studentpeng för varje student som fyller det bestämda antalet platser på utbildningen, men Sigbritt Karlsson säger att det inte finns några ekonomiska fördelar med att ta in obehöriga för att fylla platserna, eftersom den större delen av studentpengen faller ut först när studenten presterat något.

– Vi har ingen glädje av att anta studenter som inte är behöriga och troligen inte kommer att klara av utbildningen. Så det är inte så att vi antar vem som helst för att vi ska få pengar. I det här fallet är det snarare så att eftersom vi inte gjorde jobbet ordentligt från början, har vi fått sätta till mer resurser, som extra språkundervisning, säger Sigbritt Karlsson.