Kontoret där alla har samma lön
På Nordmark och Nordmark räcker det med att man har några år i yrkesrollen. Efter det har alla medarbetare på arkitektkontoret samma lön.
– Jag hatar att behöva förhandla om min lön. Jag tror inte jag är ensam om att känna så, säger Maja Hallén, en av de anställda på företaget.
Maja Hallén jobbar på Nordmark och Nordmarks arkitektkontor, ett företag med 13 personer. Tidigare var hon anställd på ett större företag med en mer hierarkisk struktur, och hon tyckte att det var jobbigt att vara i en organisation där medarbetarna värderades olika, ”om man nu ska tänka att ens lön är en värdering av det arbete man gör”. På Nordmark och Nordmark, med kontor i norra Norrland har de sedan i höstas en annan typ av lönesättning. Den bygger på att alla ska ha samma lön.
– För mig personligen ser jag bara fördelar med det. Så länge jag ser att vi alla har en bra lön så känner jag mig väldigt lugn med det här, säger Maja Hallén.
Månadslönen för de seniora medarbetarna på företaget ligger på 44500 i månaden, och då har de anställda också fem extra semesterdagar. Lönen revideras årligen av vd, en ägarrepresentant och två representanter för de anställda. Företagets vd Josefina Nordmark hade funderat länge på att genomföra den här förändringen innan det till slut blev läge i höstas. Hon säger att upplägget hänger ihop med de värderingar de har som företag.
– Det handlar om att vi är ett team och att alla bidrar till att vi gör det här tillsammans.
– Om man tänker på det sättet – att allt vi gör bygger på samarbete – så blir det svårt att sedan börja värdera enskilda medarbetares kompetens i pengar, säger Josefina Nordmark.
I dagsläget finns det två anställda på företaget som ännu inte tjänar den seniora månadslönen. Det är anställda som nyligen kom till firman direkt från arkitektutbildningen.
– Man måste få några år på sig att bli varm i kläderna och inte känna någon stress att behöva börja leverera direkt, säger Josefina Nordmark.
Men under några första år trappas också deras löner upp mot den seniora nivån.
– Vi har två som är juniora, men de är båda nästan uppe på den seniora lönen nu, efter två till tre år i yrket, säger Josefina Nordmark.
Vi frågar Maja Hallén och Josefina Nordmark om nackdelar med det här systemet, och båda svarar att om man vill göra karriär på det sättet att man vill tjäna riktigt grova pengar så kanske det här företaget inte är något som man blir kvar på i hela sin karriär. Men båda betonar att lönen som de tjänar ska vara så bra att alla kan leva ett gott liv på den. Men sedan har de en liten specialare inbakad i hela upplägget också: en möjlighet till vinstdelning. Också den betalas då ut i lika stora delar till alla. Josefina Nordmark säger att det är ett sätt att få de anställda engagerade i själva företagandet.
– När man har möjlighet att förstå större delar av företagets ekonomiska helhetsbild så uppmuntrar man också till ett större engagemang där. Gör vi det bra tillsammans och har bra intäkter, då ska alla få ta del av det, säger Josefina Nordmark.
– Men det är viktigt att grundlönen är bra. Vinstdelningen ska bara vara en extra morot.
Nordmark och Nordmark har inte kollektivavtal.
– När jag startade företaget var vi bara fem–sex personer och då såg jag inget behov av det. Nu kanske det skulle vara annorlunda, men jag har inte tagit tag i den bollen än. Jag har haft en dialog med Sveriges Arkitekter om lönesättningen, och de tycker att det viktiga är att vi följer de villkor som finns i avtalen, säger Josefina Nordmark.
Ulrik Östling är förhandlingschef på Sveriges Arkitekter. Han förklarar att om företaget inte har kollektivavtal, finns inga avtalsmässiga hinder för upplägget med att företaget ger lika lön till alla. Men i arkitekternas kollektivavtal ingår ett löneavtal med en löneprocess där medarbetarnas individuella prestationer ska bedömas och ligga till grund för löneökningen.
– Så länge företaget inte har kollektivavtal kan arbetsgivaren sätta lönerna som de vill så länge de inte är diskriminerande. Men enligt kollektivavtalets löneavtal ska lönen baseras på den enskilde medarbetarens prestation och på hur företaget går ekonomiskt. Jag har svårt att se hur man i den processen skulle komma fram till att alla medarbetare på företaget har presterat precis lika, det finns risk att det strider mot löneavtalet, säger Ulrik Östling.