Konstvetare vill se mer levande kyrko­byggnader

I en ny avhandling beskriver konstvetaren Henrik Lindblad hur den statliga kulturarvspolitiken, där kulturarv ses som dynamiska fenomen i ständig förändring, inte har påverkat arbetet med kyrkorna. I stället menar han att den kyrkoantikvariska ersättningen är baserad på en föråldrad syn på kulturarv och bevarande som hindrar en utveckling av kyrkorna att användas för fler ändamål än gudstjänster.

– I dag står många kyrkor stängda och oanvända och vi riskerar att i framtiden ha ett kulturarv som kanske är välbevarat på ytan men tomt på innehåll, det blir zombiekyrkor istället för levande kulturarv, säger Henrik Lindblad i ett pressmeddelande.

Han skriver att Svenska kyrkans 3 000 kyrkor har ett starkt lagskydd och får en stor kyrkoantikvarisk ersättning för att bevara kyrkobyggnaderna. Systemet har bidragit till att kyrkorna är materiellt välvårdade, men eftersom Svenska kyrkan får färre medlemmar blir det allt svårare att hålla kyrkorna öppna.

– Den stängda Caroli kyrka i Malmö är exempel på en skyddad kyrkobyggnad som hamnat i kläm mellan olika synsätt, bevarande eller förnyelse av kulturarvet. Följden har blivit en igenbommad kyrka som i stort sett tagit död på ett helt kvarter i centrala Malmö, säger Henrik Lindblad i pressmeddelandet.

Henrik Lindblad beskriver också hur förmedlingen av kulturarvet ofta fokuserar på de positiva berättelserna och hur de mörka undviks. Han menar till exempel att häxprocesserna är exempel på svåra kulturarv som borde lyftas fram mer för att belysa både kyrkans och statens historiska skuld och för att lära av tidigare misstag.

Avhandlingen Kyrkliga kulturarv i en ny tid: Samlade studier och reflektioner, av Henrik Lindblad, är genomförd på konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala Universitet.