Karlstad får en arkitekturpolicy
Stadsbyggnadsnämnden i Karlstad har antagit ett inriktningsdokument som ska klargöra förvaltningens och nämndens inställning till arkitektur.
Karlstad delar sedan tidigare även ut ett årligt Arkitekturpris. 2018 års pris gick till bostadsrättssföreningen Docklands vid Pråmkanalen, ritat av Tengbom genom Remi Mazzenga.
”Detta är starten på en ny ökad medvetenhet om vikten av god arkitektur i dagens och framtidens byggande av Karlstad!”
Så inleder stadsbyggnadsnämndens ordförande Erik Nilsson (KD) och stadsarkitekten Henrik Sjöberg skriften Arkitektur Karlstad som antogs av nämnden före jul.
Dokumentet är ett svar på ett uppdrag från den politiska majoriteten, att stärka arkitekturen i Karlstad. I och med antagandet ansluter Karlstad till de drygt 20 kommuner i Sverige som har en arkitekturpolicy eller motsvarande.
– Andra kommuner har en arkitekturpolicy antagen av kommunfullmäktige eller har med riktlinjer för arkitekturen i sin fördjupade översiktsplan. Vi valde att kalla det ett inriktningsdokument som klargör stadsbyggnadsnämndens och förvaltningens syn på arkitektur, förklarar stadsarkitekt Henrik Sjöberg.
Henrik Sjöberg.
Dokumentet är på drygt 20 sidor och innehåller bland annat en målinriktning för byggandet i Karlstad.
– I korthet säger den att arkitekturen ska utgå från Karlstads lokala och regionala förutsättningar. Det kan verka självklart, men det är bra att ha det formulerat, säger Henrik Sjöberg.
Dokumentet har även ett kapitel om kärnvärden och att dessa ska presenteras i ett tidigt skede för varje större eller för allmänheten viktigt byggprojekt.
– Vi anger Vitruvius tre hörnstenar för arkitekturen; skönhet, hållbarhet och användbarhet och så begär vi in en arkitekturpresentation för projekten. Det skapar tydlighet mellan aktör och nämnd. När vi ställer frågor om hur projektet lever upp till kärnvärdena, visar sig eventuella brister på ett begripligt sätt, säger Henrik Sjöberg.
De två sista kapitlen innehåller principer för förtätning av innerstaden och en stadsbyggnadsvision med tio föresatser, till exempel att ”Vi månar om vårt kulturarv”, ”Vi värnar om tillgång till parker och grönska” och ”Vi satsar på befintliga och nya offentliga rum”.
– Jag har varit mån om att undvika fikonspråk. Samtidigt är det en balansgång att inte bli alltför banal och alldaglig när vi ska kommunicera upplevelser och sinnlighet. Jag tror att vi har hittat en bra balans och att dokumentet blir en tillgång som kommer att uppskattas av aktörerna där ute, säger Henrik Sjöberg.
