Invånare får rösta om förslag på klassisk arkitektur i Upplands Väsby

I december avgjordes vilka sex tävlande som valts ut att utveckla sina bidrag i en markanvisningstävling i Upplands Väsby kommun. Uppdraget har varit att skapa tre bostadskvarter som ser ut att vara byggda runt förra sekelskiftet. Den 27 januari offentliggjordes resultatet på kommunens hemsida och nu bjuds invånarna i kommunen in att rösta på sina favoriter.

– Vi hoppas göra Väsby till en bättre kommun att bo och leva i. Vi vet att det estetiska påverkar hur de boende trivs och mår. Om den nya bebyggelsen kan bidra positivt till det vore det fantastiskt, sa kommunstyrelsen ordförande Oskar Weinmar (M) i en intervju i Arkitekten i oktober.

Arkitekturhistorikern Magnus Rönn har forskat mycket kring arkitekturtävlingar och är förvånad över hur markanvisningstävlingen har formulerats och genomförts. I instruktionerna står att ”Tävlingen handlar inte bara om att ta fasta på vissa karaktärsdrag från de äldre byggnadsstilarna, utan husen ska i sin helhet upplevas som att de är byggda runt denna tidsepok.”

– Jag kan inte erinra mig att det någon gång i historien har efterfrågats en speciell stilart i en arkitekturtävling. I tävlingen i Upplands Väsby efterfrågas inte heller en nytolkning av klassiska formspråk utan hus som ser ut att vara 100 år gamla, säger Magnus Rönn.

Han är också förvånad över att det i tävlingsprogrammet inte finns några kvalitetskrav för lägenheterna, krav på olika upplåtelseformer eller bedömningskriterier för hållbarhetslösningar i tävlingen.

– Det här är en fullständig separering mellan arkitektur som exteriör och innehåll. Tävlingen omvandlar arkitektur till en fråga om fasaders gestaltning utifrån 100-åriga förebilder. De sex utvalda förslagen på hemsidan besannar mina värsta farhågor, säger Magnus Rönn.

Anders Rosén (V) som sitter i Miljö- och planutskottet är kritisk till både metoden och resultatet av markanvisningstävlingen. Tillsammans med ledamöter i utskottet från S och MP, som tillsammans är i knapp minoritet, har han framfört synpunkter flera gånger under beslutsprocessen. De har bland annat påpekat att tävlingen är ”synnerligen långtgående och styrande” genom att den stipulerar vissa arkitekturstilar och att det i anbudsunderlaget skrivs rakt ut att kraven inte omfattar interiör eller konstruktion.

– Jag är mycket kritisk till att politiker styr hur arkitekter ska tänka. Uppdraget till professionen kunde ha varit att tolka kvaliteterna i den klassiska arkitekturen till modern form. Nu har vi fått pastischer som inte alls harmoniserar med övrig bebyggelse eller vår lokalhistoria, säger Anders Rosén.

På kommunens hemsida står att markanvisningstävlingen bygger på önskemål från invånarna att bygga i klassisk stil. Under hösten 2019 gjordes en enkät där invånare kunde välja mellan bilder från olika perioder, å ena sidan sekelskifteshus, å andra ett hus byggda efter 1930. En procent av invånarna svarade på enkäten på kommunens hemsida som låg ute några veckor under hösten 2019. Anders Rosén anser inte att det är korrekt att tolka enkäten som att invånarnas önskemål är att återuppbygga sekelskiftesarkitektur.

– I en medborgardialog behöver man dessutom ha ett representativt urval och använda sig av en meningsfull metod. Det är illavarslande om medborgarenkäter används för att stödja en viss politisk idé hos de styrande, säger Anders Rosén.

Nu ställs de sex förslagen ut på kommunens hemsida och invånarna bjuds in att rösta på vilket förslag de helst vill se byggt inom området Fyrklövern. De ska kunna ge poäng mellan 1 och 3 för varje förslag, men något alternativ för att inte vilja se något av förslagen byggda kommer inte erbjudas. Resultatet ska ligga med som underlag när politikerna i miljö- och planutskottet utser det vinnande tävlingsbidraget.

– Det är lika tendentiöst som allt annat i den här frågan. Det borde åtminstone finnas ett svarsalternativ för att vilja se något annat på platsen, säger Anders Rosén.

De 18 anbud som kom in i markanvisningstävlingen i december gick till en beredningsgrupp bestående av Oskar Weinmar (M) och Mathias Bohman (S) från kommunstyrelsen samt Lena Nordenlöw som är stadsarkitekt i Upplands Väsby. Tillsammans har de valt ut de sex bidragen. Lena Nordenlöw hade med en arbetsgrupp på kommunen förberett underlaget för markanvisningstävlingen. Hon anser att hon har ett ansvar att ge uttryck för sin arkitektoniska kompetens men att hon också har ett politiskt uppdrag.

– Som arkitekt tycker jag att de äldre stilarna absolut kan vara en källa till inspiration men att bebyggelsen också bör anpassas till platsen, men uppdraget till plankontoret var att hitta en plats för bebyggelse som ser ut som vid förra sekelskiftet. Politikerna kan inhämta kunskap från mig, men de fattar besluten, säger Lena Nordenlöw.

I Plan- och bygglagen, PBL, finns krav på att ny bebyggelse ska anpassas till sin omgivning. I markanvisningstävlingen för Fyrklövern 2 har instruktionen istället varit att bebyggelsen inte ska efterlikna omgivande bebyggelse. Lena Nordenlöw tror att anpassningen till platsen är tillräcklig enligt PBL genom kvartersstorlekar och hushöjder i området. Hon påpekar också att det inte är ovanligt att områden rymmer många olika stilarter.

– Det ovanliga här är att det blir tvärtom. 1970-talsarkitektur kompletteras med byggnader i äldre stilarter. Det är lite speciellt men roligt att prova ett nytt grepp, säger Lena Nordenlöw.

Hon bekräftar att det inte funnits några krav på lägenheternas kvaliteter eller storlekar i anbudsunderlaget. Inte heller några utökade krav på kvaliteter som ekosystemtjänster, energieffektivitet och barns lekytor.

– Det finns möjlighet att arbeta in de frågorna i detaljplanen. Den här markanvisningstävlingen handlar i grunden enbart om gestaltningen, säger Lena Nordenlöw.

 Markanvisningstävling för Fyrklövern 2 i Upplands Väsby

Markanvisningstävlingen för Fyrklövern 2 gäller fyra kvarter i ett område som med blandad bebyggelse från 1970 och framåt. Uppdraget var att kvarteren skulle ritas efter stilförlagor från före 1930. Byggnaderna ska se ut att vara byggda någon gång mellan 1880 och 1930 och stilen ska vara nyrenässans, jugend, nationalromantik eller tjugotalsklassicism. Markanvisningstävlingen pågår mellan 1 oktober 2020 och 28 mars 2021. Det slutgiltiga beslutet om vilka som får tomtanvisningar ska tas i byggnadsnämnden i april  och markanvisningsavtal skrivs på i maj. Detaljplanen beräknas antas i början av 2022.

De sex förslag som valts ut till steg 2 är:

“Jazz”

“Återseende”

“Länge leve det klassiska”

“Mälargavlar”

“Nya tider – eviga ideal”

“Oculus”