Internt utskott ska lyfta arkitekturen i Göteborg
Stadsbyggnadskontoret i Göteborg har förtydligat sin hantering av gestaltningsfrågor. Nya byggnader som påverkar stadsbilden ska behandlas av arkitekturutskottet innan de får grönt ljus.
Arkitekturutskottet på stadsbyggnadskontoret i Göteborg träffas varje vecka för att ta ställning i aktuella ärenden. Bilden visar det kommande Region city vid centralstationen.
– Kan vi lyfta de viktigaste projekten kommer de dra med sig medvetenhet om resten, säger stadsarkitekten Björn Siesjö som leder arbetet i arkitekturutskottet.
Omkring 5 000 ärenden handläggs på stadsbyggnadskontoret i Göteborg varje år, och bara en bråkdel hamnar i arkitekturutskottet. Framförallt rör det sig om märkesbyggnader och projekt med betydelsefulla lägen.
Utskottet, som funnits i ett och ett halvt år, ska stötta handläggare i frågor som rör gestaltningen.
– Som ensam handläggare är det svårt att bemöta byggaktörens argument om tid eller ekonomi. Då kan vi gå in och säga att det här är inte bra nog, säger Björn Siesjö.
Arkitekturutskottet består av arkitekter från plan- och byggavdelningarna, samt en handläggare med bebyggelseantikvarisk bakgrund. Sammansättningen förändras halvårsvis och varje ledamot sitter i ett år.
Nyligen genomfördes en intern process om hur arkitekturutskottet ska arbeta, som involverade både enhetschefer, avdelningschefer och fackliga företrädare. Bland annat har det blivit tydligare hur valet av ledamöter ska gå till.
– Från början var det också sagt att arkitekturutskottets rekommendation ska följas – det har vi ändrat till bör. Projekt förändras under processen, och det kräver flexibilitet och lyhördhet, säger stadsbyggnadsdirektören Henrik Kant.
I höstas aktualiserades gestaltningsfrågan politiskt när Demokraterna ville ha ett skönhetsråd med Stockholm som förebild. Förslaget avslogs.
– Stockholms skönhetsråd är en extern remissinstans. Göteborg har istället valt att stärka det interna arbetet med gestaltningsfrågor, säger Henrik Kant.
Att Göteborg vill höja stadens arkitektoniska kvalitet märks på fler sätt. Ett förvaltningsövergripande arkitekturråd hanterar den offentliga miljön, och tävlingar rekommenderas för byggnader som påverkar stadsbilden eller har fler än sexton våningar.
För drygt ett år sedan klubbades Göteborgs nya arkitekturpolicy igenom. Inriktningen följer den nationella arkitekturpolitiken och har ett motto som förpliktigar: Göteborg ska var en modig förebild inom arkitektur.
– Med policyn har vi fått en högre svansföring i gestaltningsfrågor. Nu ska tankarna om gestaltad livsmiljö omsättas i praktiken, säger Henrik Kant.
