Hon samlar kunskap för folkhälsan

Hur hamnar man som landskapsarkitekt på Folkhälsomyndigheten?

– De utlyste en tjänst inom samhällsplanering och jag sökte, helt enkelt. Det är inte konstigt, det handlar om människan i centrum och social hållbarhet. Jag har jobbat statligt även tidigare, senast med den statliga översiktsplaneutredningen.

Vad har du för arbetsuppgifter?

– Jag arbetar med att bygga upp kunskapen om samhällsbyggandets betydelse för en jämlik folkhälsa. Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som ska utveckla och stödja kommuner och regioners arbete med att främja hälsa, förebygga hälsa och skydda mot olika former av hälsohot.

Barns utemiljö har debatterats flitigt de senaste åren, jobbar du med det?

– Ja, absolut. Jag sitter bland annat i referensgruppen för Boverket som har fått regeringens uppdrag att ta fram en vägledning för gestaltning av förskolors och skolors fysiska miljö. Barns uppväxtvillkor i stort är ett viktigt område eftersom de sätter prägeln på framtida hälsa och då är skolor och skolgårdar en väsentlig del.

Har den fysiska miljöns betydelse för hälsan blivit mer erkänd på sistone?

– Ja man kan säga att kunskapsområdet vuxit, bland annat med forskning från miljömedicinskt håll. Arbetet med Agenda 2030 ger också skjuts då det lyfter fram sambanden mellan miljö och hälsa. Sedan i juni har vi dessutom nya folkhälsopolitiska mål där samhällsplaneringens roll betonas.