Anders Bodin började forska om Helgo Zettervalls arkitektur redan på 1990-talet när han läste på Konsthögskolan och intresserade sig för 1800-talets arkitektur. I juni disputerade han med sin avhandling Helgo Zettervalls arkitektur.
– Jag blev fångad av epoken, en period som var misskänd och ofta ignorerades. Det fanns väldigt lite litteratur om den tidens arkitektur och om Helgo Zettervall fanns nästan ingenting. Jag ville undersöka kvaliteten i hans arkitektur och hur jag kunde beskriva den, säger Anders Bodin.
Forskningen har pågått på låg fart under många år medan han har arbetat som arkitekt, lärare och kulturarvsspecialist på bland annat Statens Fastighetsverk. De senaste tre åren har han växlat upp och jobbat mer intensivt för att bli klar med avhandlingen som innehåller det mesta som Helgo Zettervall ritade, de kyrkobyggnader han är mest känd för men också offentliga byggnader, villor och bostäder.
– Jag har sett att Helgo Zettervall tog alla sina uppdrag på lika stort allvar och utförde dem med samma omsorg, oavsett om det var Skara domkyrka eller en liten veranda. Det var lite förvånande, säger Anders Bodin.
Att Helgo Zettervall ritade det mesta helt själv var en annan upptäckt – han producerade tusentals detaljritningar – liksom hur hårt han jobbade för att rädda Gustav III´s Opera-byggnad utan att lyckas. Helgo Zettervalls byggnader blev också förhållandevis billiga att bygga.
– Jag har insett hur viktigt det var att behärska tekniken som arkitekt under 1800-talet och hur uppfinningsrik Zettervall var. Hans hus innehöll tekniskt kluriga lösningar som löste flera problem på en gång. Ett exempel är trappan i huvudbyggnaden i Lunds universitet, som samtidigt stagar pelarstommen och blir bas för läktaren i aulan. Det var lösningar som gav mycket gratis.
Avhandlingen finns i fyra volymer på Carlsson bokförlag under titeln Helgo Zettervalls arkitektur.