Hård kritik mot förslaget som vill gynna seriebyggda hus
Den så kallade typhusutredningen, som föreslår att det ska vara möjligt att ge bygglov till serietillverkade flerbostadshus trots att de strider mot gällande detaljplan, har varit ute på remiss.
– Vi tycker att det är ett dåligt förslag som inte bör genomföras, säger Margareta Wilhelmsson på Sveriges Arkitekter.
Kombohuset Bo Punkt från JSB är exempel på ett nyckelfärdigt, serietillverkat flerbostadshus som blivit ramavtalsupphandlat till fast pris av Sveriges Allmännytta.
Sveriges Arkitekter skriver i sitt remissvar att det saknas anledning att införa undantag för serietillverkade hus i Plan- och bygglagen.
– Det är problematiskt att man ser som förutsättning att detta är en lösning på bostadsbristen. Vi tycker inte att det ska finnas en gräddfil för ett visst produktionssätt, säger Margareta Wilhelmsson som är samhällspolitisk chef på Sveriges Arkitekter.
I sitt remissvar räknar förbundet upp flera av de problem som utredningen själv tar upp, som att förslaget leder till byggnader av sämre kvalitet med lägre arkitektoniska värden och att det befaras ge en bebyggelsemiljö som är sämre anpassad till lokala förhållanden.
– Förslaget passar inte alls ihop med det av riksdagen antagna målet för arkitekturpolitiken, Gestaltad livsmiljö. Vi motsätter oss också utredningens påstående att kommunerna har dåliga attityder mot serietillverkade hus. Vi menar att kommunerna har höga ambitioner, säger Margareta Wilhelmsson.
Förslaget att ge kommunerna möjlighet att medge avvikelser från detaljplanen när det gäller serietillverkade hus avstyrks även av ett antal kommuner samt Sveriges kommuner och regioner, SKR. Bland kritikerna finns också länsstyrelserna. Länsstyrelsen i Skåne skriver att förslaget ”åsidosätter gällande detaljplaner och boendes intressen utan några garantier för att framtida boende får lägre kostnader”. Länsstyrelsen ser också farhågor att det kan byggas bostäder på mark som är olämplig och att förslaget kan få negativa konsekvenser till exempel på kulturmiljön.
Mark- och miljööverdostolen, MÖD, är också hård i sin kritik. I sitt remissvar skriver domstolen att förslaget försvagar detaljplanernas och områdesbestämmelsernas status som vägledande dokument.
”Det kan på sikt medföra att det kommunala planmonopolet urholkas”, skriver MÖD som även tar upp att undantagen skapar ökad osäkerhet för allmänheten.
Byggföretagen tycker däremot att förslaget är en förbättring av Plan- och bygglagen. Men är kritiska till att det endast omfattar flerbostadshus.
”Byggföretagen menar vidare att det bör utredas om inte även produktion av samhällsfastigheter bör kunna inkluderas”, skriver organisationen i sitt remissvar.
Men det finns också byggaktörer som avstyrker förslaget. Till dem hör kooperativa byggföretaget Egnahemsfabriken:
”Sammanfattningsvis delar vi inte de bedömningar som görs i utredningen och vi avstyrker i sin helhet utredningens förslag till författningsändringar”, skriver Egnahemsfabriken.
Nu bereds de närmare 80 inkomna remissvaren inom regeringskansliet.
– Vi utgår från att politikerna tar till sig kritiken och inte går vidare med förslaget, säger Margareta Wilhelmsson på Sveriges Arkitekter.
Om utredningen
Utredningen Bygg och bo till lägre kostnad – förslag för bättre konkurrens i bostadsbyggandet (SOU 2020:75) föreslår att en ny tredje punkt införs i 9 kap. 31 b § PBL (plan- och bygglagen) som innebär att bygglov får beviljas för uppförande av ett serietillverkat flerbostadshus trots att åtgärden strider mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser om avvikelsen avser bebyggelsens omfattning, utformning eller placering och är nödvändig för att ett flerbostadshus ska kunna uppföras som ett seriebyggt hus.
