Här är de nominerade till Planpriset
Det blir Linköping, Lund och Stockholm som gör upp om Planpriset på Arkitekturgalan den 28 november.
– Juryn har sett mycket nytänkande kring hur kommuner lyckas samla alla aktörer och intressen i sina komplexa stadsutvecklingsprojekt, säger prisjuryns ordförande Birgitta Lööf.
Det är Kolkajen vid norra Djurgårdsstaden i Stockholm, Kunskapsstråket i Lund, Linköpings innerstad och Södra Skanstull i Stockholm som är årets nominerade till Planpriset. Juryn har studerat cirka 25 förslag och gjort flera planbesök för att komma fram till de nominerade.
– Det är klart att det har varit svårt, det är många spännande frågor med stor komplexitet. Det har varit svårt att dissekera alla intressanta förslag, men vi har enats om nomineringarna, säger Birgitta Lööf som till vardags är biträdande stadsbyggnadsdirektör i Göteborg.
Det finns ett stort fokus på bostadsbyggandet. En trend bland förslagen är att lösa bostadsbristen genom att komplettera i befintlig byggd miljö.
– Det blir väldigt komplext med miljöaspekter och relationer mellan planerade och redan befintliga verksamheter. Många visar på försök att göra om trafikleder till stadsgator, vilket är intressant. Samtidigt försöker vissa lösa behovet av nya bostäder genom att titta utanför sin tätort, och skapa nya stadsdelar. Men det är tveksamt om det är rätt väg att gå, säger Birgitta Lööf.
Bland årets nominerade finns också ett stort fokus på sociala frågor, där man försöker komma tillrätta med ojämlikhet genom stadsplanering.
– Det är många som tar sig an det här med dialog. Flera av förslagen går längre med medborgardialogen än vad Plan- och bygglagen kräver, säger Birgitta Lööf.
Här är de nominerade:
Kolkajen, norra Djurgårdsstaden, Stockholm:
Kontor: Stockholms stads stadsbyggnadskontor.
Arkitekter/upphovsmän: Henrik Nilzén, Anna-Stina Bokander, Helena Ackelman.
Ur juryns motivering: “Planen stärker hela områdets sociala hållbarhet och fördjupar visionen att visa vägen mot en hållbar framtid. Det har redan globalt inflytande med sitt resurseffektiva byggande. Kvalitetsprogrammet i planen lyfter den angelägna frågan hur stadsrum kan bli mötesplatser för alla invånare. En utmaning har varit att hitta rätt balans mellan krav på dagsljus, plats för barns utelek och en hög exploatering som kan bära kostnaderna för att sanera marken.”
Kunskapsstråket, Lund:
Kontor: Lunds stadsbyggnadskontor.
Arkitekter/upphovsmän: Ole Kasimir, Cecilia Hansson.
Ur juryns motivering: “Här verkar drygt 50.000 människor inom kunskapsintensiva verksamheter. Idag vistas de i stora homogena och delvis slutna enklaver. När kommunen beslutade att bygga en spårväg gjorde de en samplanering av trafik och stadsutveckling för att skapa bra mötesplatser kring hållplatserna och koppla samman delområdena.”
Linköpings innerstad:
Kontor: Linköpings kommun.
Arkitekter/upphovsmän: Fanny Wahlkvist, Johanna Wiklander, Owe Swanson.
Ur juryns motivering: “Linköping vill använda sin befolkningsökning för att öka utbudet av innerstadskvalitet. Strategin är att förena, blanda förnya och koppla. Alla aktörer i stadsbyggnadsprocessen har enats kring grundsatsen ”Stad tar tid”. Det har skapat en förståelse för vad som skapar kvalitet. Grundsynen att ”Alla kan bidra”, har byggt en ansvarskänsla bland aktörerna och lett till en förståelse för att både små och stora insatser behövs.”
Södra Skanstull:
Kontor: Stockholms stads stadsbyggnadskontor i samarbete med White.
Arkitekter/upphovsmän: Eva Wåhlin, Helena Wessberg, Sophia Norrman Winter.
Ur juryns motivering: “Det är ett komplext stadsområde med flera olika verksamheter genomkorsat av en mängd trafikslag. Verksamma och medborgare i området, och även barn har tillfrågats om sina behov och idéer i en social konsekvensanalys. Planprogrammet visar hur deras förslag kan bidra till en levande stadsmiljö under broarna.”