Här är arkitekterna bakom Ikeas urbanisering

Det har ingen egen hemsida, ingen utåtriktad kommunikation. Men på fjärde våningen i ett plåtklätt kontorshus i handelsområdet Väla utanför Helsingborg finns det: Ikeas egna arkitektkontor med 65 anställda.

I entrén vajar flaggor från 49 länder och på små krokar hänger skimrande metallskyltar som bildar 415. Det är den dagsaktuella siffran på antalet Ikeavaruhus i världen.

– Förr åt vi tårta varje gång ett nytt varuhus öppnade, men det fick vi sluta med, det blev för ohälsosamt, säger Giuseppe Grosso.

Han är en av de drygt 40 arkitekterna på Ikea Retail Architecture, en del av Ikea Systems AB. Övriga medarbetare på avdelningen har specialistkompetens inom trafik, varuhusdimensionering, konstruktion, logisitik och kommersiell planering. Tillsammans utgör de en till synes liten klick i det enorma Ikea-maskineri som sysselsätter totalt 194 000 anställda. Men med en viktig uppgift:

– Vårt uppdrag är att i varje givet ögonblick skydda varumärket när vi expanderar, förklarar Johanna Petersson Börner, arkitekt och gruppledare.

Hennes kollegor Giuseppe Grosso och Cecilia Beskow fyller i:

– Vi har överblicken över alla varuhus som byggts och fungerar som kunskapsförmedlare, säger Giuseppe Grosso.

– Alla nybyggnationer och större ombyggnader måste gå via oss, säger Cecilia Beskow.

Konkret innebär det inte att rita färdigt ner till bygghandlingar utan snarare om att producera förprojekt. När något lands Ikeakontor hittat en potentiell tomt är det arkitekterna från Väla som åker dit och tittar, dokumenterar, utreder placeringen på tomten och olika flöden samt tar fram ett koncept som de sedan följer upp och utvärderar sedan lokala aktörer tagit vid.

”En blå och gul plåtlada på en åker, hur svårt kan det vara?” Cecilia Beskow erkänner att hon tänkte lite så när hon började på Ikea för tio år sedan. Men hon har omvärderat. Och faktum är att det som händer just precis nu är långt ifrån bara det etablerade, inarbetade konceptet.

– Vi kan inte vara kvar på potatisåkern, konstaterar Cecilia Beskow.

– Vårt strikta koncept har varit otroligt bra men nu omorganiserar vi oss för nya utmaningar, säger Giuseppe Grosso.

– Det är mycket som ska omvärderas, konstaterar Johanna Petersson Börner.

De talar om e-handel och om citylägen. Och de talar om kunder som inte nödvändigtvis ger sig ut och handlar i egen bil med dragkrok och takräcke. Det vill säga det som står nyformulerat på utskrivna A3-ark på kontorets anslagstavla: att en av Ikeas vägar framåt är att ”nå och interagera med många fler av de många människorna, där de är”.

– Trots att vi är stora har vi egentligen små marknadsandelar. Det finns hur mycket som helst att göra, säger Johanna Petersson Börner.

I Sverige ser vi redan exempel på en ny era. Nyligen har man omvärderat planerna på en tillbyggnad till Ikeas flaggskeppsvaruhus i Kungens kurva utanför Stockholm. Samtidigt har det betydligt mindre Ikea kök öppnat på Regeringsgatan i centrala stan, en ny så kallad touchpoint med utställning och rådgivning. Och i Arlandastad har Ikea uppfört ett nytt e-handelslager som lokalt ska säkerställa snabba leveranser till dem som köper via nätet.

– Vi använder kunskapen från våra stora varuhus men stöper om den i nya former. Vi måste tänka bredare och mer raffinerat, säger Giuseppe Grosso.

Exempel på en ny verklighet finns också redan utomlands. I Tyskland, en av Ikeas största marknader i Europa, har Ikea byggt ett nytt varuhus mitt i centrala Hamburg, längs en butiksgata och nära en tågstation. Parkeringsgaraget behövs inte, istället kör man med cykeluthyrning. Fasaden är veckad och blå endast om man tittar på den från ett visst håll, annars smälter färgen in med omgivande bebyggelse. En modell av varuhuset står i en av glasmontrarna på kontoret i Väla.

– Det här är ett referensprojekt vi ofta återkommer till. Med det har vi nått helt nya besökare, säger Giuseppe Grosso och visar ännu fler exempel.

I Hongkong har Ikea hyrt in sig i ett befintligt höghus med minimal exponering i fasad. I Nice är Ikea delaktigt i ett planerat mixed-use-projekt där Ikeavaruhuset bäddas in i nya bostäder och där Ikea förväntas bidra till omgivande grönska och offentliga rum. Då finns inte mycket kvar av den karaktäristiska blå-gula ladan med ta själv-lager. Även om möbelsortimentet fortfarande är det viktigaste, kan framtidens Ikea lika gärna vara ett fik eller en restaurang. Eller något helt annat.

– Vi har redan sett hur man en varm sommardag i Kina söker sig till Ikea för att slumra till i en sval soffa eller hur barn som bor trångt kommer dit och gör läxorna. Varuhuset kan bli en fristad för kvinnor i Mellanöstern eller en plats för en jazzkonsert, säger Johanna Petersson Börner.

Med ett nytt uttalat och förtydligat uppdrag att vara med och driva utvecklingen av Ikeas koncept har arkitekterna i Väla fått råg i ryggen. I ryggen har de också imperiets grundare Ingvar Kamprads entreprenörsmotton om att aldrig luta sig tillbaka och vara nöjd samt att våga pröva och göra misstag.

Giuseppe Grosso, Johanna Petersson Börner och Cecilia Beskow samlas vid en skärmvägg med planscher som visar en helt ny etablering som än så länge är hemlig. De konstaterar alla samma sak:

– Det här utmanar allt vi hittills vet.