Planerar för landskap som klarar varmare klimat
Landskapsarkitekten Bas Smets räknar sedan länge med att klimatzonerna förändras med minst två grader.
Han har lyft in palmer med kran till en trång bostadsgård i London, ritat ett pärlband av mikroparker för svalka och möten i Behrein och återskapat känslan av att vandra i berg – mitt i Paris. Med en sorts akupunktur vill den belgiska landskapsarkitekten Bas Smets göra stor skillnad med små ingrepp.
Han växte upp i ett byggt landskap, ett modernistiskt flerbostadhusområde i Flandern, och han lekte som barn på tak och i trappor. Det har präglat Bas Smets syn på landskapsarkitektur och på hans verksamhet. Han arbetar ofta med trånga platser, men i hans hemland Belgien är utmaningen snarare att skapa landskap där det inte finns något.
– Vi byggde bort vårt landskap med gles och låg bebyggelse efter andra världskriget. Ni har en annan situation här i Sverige, men i princip anser jag att det alltid är bäst att spara på naturen istället för att bygga glest, säger han.
Han gör ingen skarp åtskillnad mellan arkitektur och ett anlagt landskap. Han ägnar mycket tid åt att vandra i berg och ville återskapa den upplevelsen mitt i staden där det ofta saknas mark för parker och där de oftast ligger på plan park. I Paris byggs nu kontorskomplexet Trinity Tower, ritat av Cro&Co. Bas Smets fick uppdraget att införliva en park i området och har ritat en park som löper som i en bergsvandring uppför byggnaden och smälter samman med arkitekturen.
Bas Smets fick 2019 Aga Khan-priset för sina parker i Muharraq i Bahrein. Han ville ta tillvara byggnader och platser som använts för den nedlagda pärlindustrin och i den trånga stadsväven anlades ett pärlband av 17 små torg som knyter samman miljöerna. Torgen möbleras med både naturliga och konstgjorda träd som skuggar i värmen.
Det är inte heller alltid en naturlig växtlighet han eftersträvar. I det allra minsta projekt han hittills gjort, en innergård i London, anlade han en tropisk trädgård med växter som bevattnas med vattenånga som ligger som en fuktig dimma och skapar ett lokalt tropiskt klimat på gården.
– Sedan fem år tillbaka planerar jag för växtlighet som ska klara två grader högre värme än idag. De klarar bättre det klimat som har skapats i de täta städerna och att det blir allt varmare. De kommande fem åren blir kritiska för hur vi ska klara klimatförändringarna.