Frågor kvarstår om träbyggandets hållbarhet

Intresset för att bygga flervåningshus i trä har ökat de senaste åren. Ungefär tio procent av de nya husen har en stomme i trä i stället för betong.

Produkten som gjort det möjligt är korslimmat trä, KL-trä, enligt Erik Serrano, professor i byggnadsmekanik vid Lunds tekniska högskola.

– Korslimmat trä har kraftigt underlättat byggandet av medelhöga trähus som har fem till åtta våningar, säger han.

Korslimmat trä har funnits länge i exempelvis Österrike, men i Sverige har det bara tillverkats i större volymer i mellan fem och tio år.

Byggindustrin hoppas att ett ökat byggande i trä ska minska branschens klimatutsläpp. En analys av IVL Svenska miljöinstitutet visade att klimatpåverkan från byggandet av ett flervåningshus i trä bara var hälften så stor jämfört med ett motsvarande hus i betong.

– Vi måste använda betong även i framtiden, men jag tror att vi kan använda trä i större utsträckning än i dag – i upp till hälften av byggnaderna är fullt rimligt, säger Erik Serrano.

Men Marita Wallhagen, arkitekt och forskare i bygg-, energi- och miljöteknik vid Högskolan i Gävle, ser problem med att korslimmat trä innehåller lim och behöver upphettas för att tryckas till skivor, vilket också ger klimatutsläpp.

Enligt Marita Wallhagen måste vi börja använda trä och andra byggmaterial vi redan producerat på ett smartare sätt, genom att exempelvis bli bättre på återanvändning.

– Träden gör mest klimatnytta när de får stå kvar. Ett hygge kan läcka koldioxid i flera decennier. Men det näst bästa är att använda träd till att bygga hus och lagra koldioxid, i stället för till massa och energi. Vi måste också bli bättre på användning av andra förnybara och återvunna material med låg miljöpåverkan, säger hon.

Även Tomas Lundmark, professor i skogens skötsel vid SLU, anser att byggbranschen måste utnyttja träråvaran på ett klokare sätt, även om Sverige än så länge inte tar ut mer virke ur skogen än vad som hinner växa upp.

– Om arkitekter och konstruktörer kunde göra fler kvadratmeter hus för samma volym sågtimmer ökar man klimatnyttan. Det fascinerar mig också att man inte kommit längre när det gäller byggsystem som går att återvinna, säger han.

Att låta skogen vara löser inte klimathotet, enligt Tomas Lundmark.

– Den primära orsaken till klimatkrisen är att vi pumpar ut 40 miljarder ton ny koldioxid i atmosfären genom att använda fossila bränslen. Det är helt omöjligt att buffra det genom att låta skogen stå. Den enda lösningen är att ställa om samhället.

En träbyggnad som har väckt mycket uppmärksamhet är Sara kulturhus i Skellefteå. Det är inte bara Sveriges högsta träbyggnad, utan också en av de högsta i världen med sina cirka 80 meter och 20 våningar.

Allt trä som använts har levererats av det lokala företaget Martinsons, som varit drivande i utvecklingen av teknik för höga trähusbyggen och ägs av Holmen. Virket kommer från skogar som ligger inom en radie av cirka tio mil från sågverket i Bygdsiljum, fem mil från Skellefteå.

– Vi har levererat 10 700 kubikmeter KL-trä och 2 600 kubikmeter limträ till Sara kulturhus, säger Marcus Bolander, brand manager på Martinsons.

KL-trä och limträ är förädlade produkter som kräver en hel del råvara. Enligt Marcus Bolander går det att använda i genomsnitt cirka 20 procent av en trästock till förädlat trä. Resten blir plank, bräder, olika byggprodukter, massa och pellets.

Hur många tallar och granar som gått åt till Sara kulturhus är svårt att säga eftersom de kan vara olika stora. Men det handlar om flera tiotusentals träd.

– Allt virke som använts är certifierat enligt FSC. Det kommer från en mix av större och mindre skogsposter, genom både gallringar och slutavverkningar. Vi skapar inte enorma ytor av avverkningsområden, säger Marcus Bolander.

Han tycker att det svenska skogsbruket är hållbart.

– Branschen och Skogsvårdsstyrelsen sätter upp riktlinjer för hur skogen ska skördas, skötas och återplanteras samt regleringar vid avverkning. Det är ett bra regelverk. Men jag vet att det finns de som anser att det inte går att säga att man har biologisk mångfald om man odlar ny skog.