Forskare vill lyfta fler biobaserade byggmaterial än trä

I takt med en ökad medvetenhet kring klimatkrisen ökar också intresset för byggmaterial med låg klimatpåverkan, vilket bland annat lett till att träbyggandet vinner mark. Enligt Pauline Strandberg-de Bruijn, byggmaterialforskare på Lunds universitet, märks det ökade intresset även på hennes arbetsplats där kursen Biobaserade byggmaterial blivit alltmer efterfrågad av studenter inom arkitektur och byggnadsteknik.

– Biobaserade byggmaterial i Sverige är ofta synonymt med trä och det finns begränsad kunskap om andra biobaserade byggnadsmaterial. Men de har låg klimatpåverkan och historiskt har de ofta tillverkats av lokala råvaror vilket ger dem en tydlig lokal förankring och korta transportsträckor, säger Paulien Strandberg-de Bruijn.

Som exempel nämner hon vass, halm och hampakalk. Hampakalk beskrivs som en form av lättbetong, som förutom låg klimatpåverkan även har visat sig ha bra fukt- och värmeegenskaper. I Frankrike, som anses världsledande inom området, har det byggts cirka 10 000 hus med hampakalk, även flerfamiljshus. Det handlar om ett lite annat sätt att designa och bygga hus berättar Paulien Strandberg-de Bruijn.

Paulien Strandberg-de Bruijn.

– Man får byta byggsätt och tänka lite nytt. Husen byggs vanligtvis inte med ett material för varje funktion utan man använder hampakalk runt hela stommen ut till yttervägg med kalkputs som ytskikt, även om det också går att använda träfasad.

Materialet bjuder även på en lite annan upplevelse. Paulien Strandberg de-Bruijn minns fortfarande sitt första besök i ett hus i England där hampakalk använts i en tillbyggnad.

– Så fort man kom in i hampakalkdelen så blev det väldigt bra akustik och man hörde varandra väldigt bra. Hampakalken var inte bara något man såg, den var också något som man upplevde, säger hon.

Test.site.steninge är ett projekt som drivs av inredningsarkitekten och formgivaren Patrik Bengtsson och konstnären Caroline Mårtensson. De ska även bo i hampakalkshuset som byggs inne i växthuset.

Det finns i dagsläget ingen svenskproducerad certifierad hampakalk att beställa, utan den köps in från Frankrike. Men det finns företag som jobbar på att få till svenskproducerade produkter. Och det dyker upp fler och fler inspirations- och läroexempel även i Sverige. Paulien Strandberg-de Bruijns personliga favorit byggs just nu inuti ett växthus i Halland och går under namnet test.site.steninge. Och förskolan Hoppet i Göteborg kommer få ett uthus i hampakalk.

– För den som vill lära sig mer finns det även mycket skrivet, som till exempel The Hempcrete book. Och flera projekt att inspireras av, avslutar Paulien Strandberg-de Bruijn.