Forskare kart­lägger biologisk mång­fald i stads­miljöer

Forskare på Chalmers undersöker biologisk mångfald i täta stadsmiljöer som en del av det internationella projektet Twin2Expand. Tidigare i år genomfördes en pilotstudie på universitetets campusområde. Nu har studien skalats upp och bedrivs i tre stadsdelar i Göteborgs innerstad. 

Med hjälp av sensorer som placeras ut i grönytor samlar forskarna in ljud från omgivningen. De använder sedan AI-teknik för att filtrera bort ljud från människor och trafik och för att identifiera djurläten. I denna fasen av projektet ligger fokus på fåglar. 

– Metoden har tidigare använts i större naturområden. Vi är först med att använda den i tät stadsmiljö och måste därför kunna filtrera bort ljud som vi inte är intresserade av, säger projektledaren Meta Berghauser Pont.

Pilotstudien bedrevs under några veckor på Chalmers campus, främst för att undersöka tekniska frågor. Det handlade om att testa hur effektivt ljuden kunde filtreras, sensorernas räckvidd, med mera. Forskarna var nöjda med resultaten, berättar Meta Berghauser Pont. Femton arter identifierades med hjälp av ljudprofiler, bland annat koltrast, rödvingetrast och nötväcka. 

– Med AI automatiseras identifieringen. Tekniken säkerställer att det sker på samma sätt varje gång men den största vinsten är att vi kan göra fler mätningar samtidigt under längre tid. 

I den pågående, uppskalade studien ska ljuden analyseras för att identifiera skillnader mellan olika platser i staden. Sammanlagt trettio sensorer har placerats ut i tre olika delar av Göteborgs innerstad. I varje stadsdel har tio ytor med grönska valts ut, till exempel en gata med träd eller en fickpark. Dessutom finns sensorer utplacerade i centrala parker, som referenser. 

Det handlar både om att jämföra grönytors olika egenskaper och dess placering i olika stadsmiljöer. Tidigare har forskarna undersökt urbana miljöer och samband mellan hur centralt belägna de är och människors rörelsemönster och ekonomiska aktiviteter. 

– Nu vill vi veta hur grönytornas och stadsmiljöernas egenskaper påverkar den biologiska mångfalden och djurens spridning och intensitet. 

Meta Berghauser Pont hypotes är att man kan bygga ganska tätt och ändå ha en relativt hög biologisk mångfald om grönytorna är väl utformade och placerade. Då kan fördelarna med förtätning kombineras med fördelarna som grönskan ger, menar hon. 

– Studien är intressant för den biologiska mångfalden, men den handlar lika mycket om människors hälsa och välbefinnande. Vi vet från tidigare forskning att människor mår bra av högkvalitativa grönytor med stor biologisk mångfald, säger Meta Berghauser Pont.