Forskare har granskat boomen av arenabyggen
Konstvetaren Oskar Nordell har tittat närmare på det senaste decenniernas boom av stora arenabyggen, kopplat till samhällsutvecklingen i slutet av 1900-talet.
– Arenorna används för att sälja staden i den urbana konkurrensen, säger han.
Tele 2 Arena i Stockholm, ritad av White arkitekter med Fredrik Källström som ansvarig arkitekt, är ett av byggena som Oskar Nordell har studerat i sin avhandling Arenaboom.
Efter millennieskiftet har fler än femtio nya idrottsarenor byggts i Sverige och lika många har byggts om. De tar plats från norr till söder, i stora och små städer och varierar stort i form och funktion. Konstvetaren Oskar Nordell har disputerat med en avhandling där han undersöker varför denna arenaboom äger rum och vad en arena egentligen är och gör.
Med utgångspunkt i samspelet mellan olika aktörer och nätverk, till exempel idrottsföreningar, arkitekter och kommuner, visar Oskar Nordell hur den nyliberala samhällsomvandling som tar fart under 1900-talets sista decennier får ett uttryck både i det stora antal arenor som byggs under 2000-talet och i hur de utformas.
– Min forskning bygger på samhälls- och arkitekturforskning men bidrar med en humanistiskt formad analys där jag visar hur utvecklingen tar form i gestaltning och rumsliga aspekter, säger Oskar Nordell.
Oskar Nordell, forskare vid Uppsala universitet.
Oskar Nordell tar stöd hos Michel Foucault för sin förståelse av nyliberalismen, som är ett omstritt begrepp inom forskningen. Foucault talar om fenomenet som en diskursiv ordning där alla aktörer mobiliseras inom samma föreställningsvärld, med fokus på konkurrens och kommersialisering.
Nyliberaliseringen i slutet av 1900-talet innebar att städer började konkurrera på ett nytt sätt om företag, kapital och professionella. Samtidigt professionaliserades, konkurrensutsattes och kommersialiserades idrotten som i Sverige haft en lång tradition som folkrörelse.
– Idrotten är nu med och utformar arenan som en produkt för att locka till sig besökare. Arenorna används samtidigt för att sälja staden i den urbana konkurrensen, säger Oskar Nordell.
Tele2 Arena, färdig 2013, är ett av flera exempel som tas upp i avhandlingen. Den planerades utifrån uttalade visioner om hur den skulle positionera Stockholm som stad i världen. Det handlar både om arenans funktioner och det visuella uttrycket, bland annat en digitalt utformad fasad som kan färgsättas med ljus, med flera tusen perforerade aluminiumkasetter placerade så att linjer sträcker sig i olika riktningar.
Kommersialiseringen tar sig uttryck i att läktarna delas upp i flera etage så att en central mellanvåning skapas, som kan fyllas med vip-loger, club-platser, restauranger och lounger. Foajéerna ges större utrymmen och kommersiella lokaler byggs in. Tele2 Arena är ett av många exempel på detta.
– Tidigare låg fokus på själva idrottsutövandet när arenorna utformades. Nu har fokus flyttats till åskådarnas upplevelser och vad som kan säljas till dem, säger Oskar Nordell.
