Föreningen för stadsarkitekter firar 100 år
Stadsarkitektföreningens jubileumskonferens belyser stadsarkitektrollens utveckling under ett decennium.
– Fokus ligger på kommunernas arkitekturstrategier och vilken betydelse de har, säger Erik Olsson, föreningens ordförande.
För 100 år sen kallade stadsarkitekten i Jönköping August Atterström för första gången till sig övriga stadsarkitekter i landet för att diskutera behoven av planering under industrialisering och urbanisering.
I dag har stadsarkitekterna nya utmaningar. Under en heldagskonferens och en dag med studietur träffas nästan hälften av Stadsarkitektföreningens medlemmar 7–8 november för att både titta i backspegeln och diskutera framtiden. Konferensens tema är att belysa stadsarkitektrollens utveckling under 100 år.
– Fokus under dagen ligger på kommunernas arkitekturstrategier och vilken betydelse de har för att föra utvecklingen framåt och öka kunskapen om stadsbyggnad, säger Erik Olsson som är nuvarande ordförande i stadsarkitektföreningen.
Representanter från Sveriges Arkitekter är inbjudna för att berätta om resultatet av en enkät som riktats till alla Sveriges kommuner, med frågor om bland annat byggnadsnämndens tillgång till en stadsarkitekt eller kommunarkitekt. Stadsarkitekterna i Örebro, Uppsala och Linköping ska berätta om hur kommunernas arkitekturstrategier har implementerats i olika projekt, och riksarkitekten Helena Bjarnegård ska tala om politik för gestaltad livsmiljö. I samband med konferensen arrangeras också en studietur runt Årsta för deltagarna.
Stadsarkitektföreningen har inte gjort någon egen undersökning om antalet stadsarkitekter eller liknande roller i kommunerna de senaste åren, men har gett input till de frågor som ställdes i Sveriges Arkitekters enkät.
– Vi i föreningen ser inte just antalet stadsarkitekter som den primära frågan, men däremot rollen, placeringen och möjligheten att samverka med andra för att främja god samhällsbyggnad. I dag ser vi en ökad otrygghet i samhället, och en av de frågor vi i föreningen driver är att god stadsbyggnad kan bidra till att stärka tryggheten, säger Erik Olsson.
En annan utmaning som diskuteras är hur lågkonjunkturen har slagit mot kommunerna i landet, med neddragningar som följd.
– Vi ser att nuvarande åtstramningar i kommunerna också drabbar arkitekterna och arkitekturen. Där finns en oro eftersom det spelar stor roll för förutsättningarna att arbeta. I dessa bistra tiden är det extra viktigt att lyfta fram hur vi i våra roller kan bidra genom att ge ett tidsperspektiv och visa hur vi har hanterat konjunktursvängningar med ett långsiktigt arbetssätt, säger Erik Olsson.
Medlemmarna i stadsarkitektföreningen är arkitekter i kommunal förvaltning, eller privata konsulter, som har en position att kunna driva stadsbyggnadsfrågor. Alla har inte titeln stadsarkitekt.
– Vi brukar säga att våra medlemmar är bärare av stadsarkitektuppdraget, säger Erik Olsson.
I dag har föreningen 115 medlemmar och ett femtiotal kommer till jubileet.
– Diskussionerna under konferensen blir också input till vad vi ska jobba vidare med i föreningen. Jag ser fram emot att träffa kollegor från hela landet. Stadsarkitektrollen kan vara ensam, därför är det fantastiskt att få sitta i ett rum fullt av andra arkitekter med liknande roller och erfarenheter, säger Erik Olsson.
Om Stadsarkitektföreningen
Sveriges Stadsarkitektförening är en ideell förening av alla arkitekter i kommunal tjänst och andra arkitekter med kommunalt uppdrag inom plan- och byggnadsväsendet. Gemensamt för medlemmarna är att arbeta för en politiskt styrd organisation med ett lagmässigt regelverk (PBL).
Ordförande: Erik Olsson, Stadsbygdens arkitektkontor.
Ledamöter: Maria Houmann, stadsarkitekt i Kalmar; Anna Flatholm, stadsarkitekt i Umeå; Florian Steiner, stadsarkitekt i Piteå; Ann-Katrin Sandelius, teamledare för landskapsarkitektur och stadsplanering på Ramböll; Bengt Mattias Karlsson, stadsarkitekt i Jönköping.