Estetisk hållbarhet undersöks på SLU
I pilotstudien Estetisk hållbarhet på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, undersöks estetikens relation till hållbarhet inom landskapsarkitekturen.
– Många arkitekter har en önskan om att återerövra det estetiska språket, säger Karin Lekberg, som medverkar i projektet.
Parken Jacob-Kaplan i Lyon, ritad av Marc Littot på Raphia, är ett exempel som kommit upp i SLU-studien. Parken är designad för att fördröja skyfall och hantera dagvatten men visar också hur utformningen samtidigt kan höja parkens estetiska värden och kvaliteter.
Under våren har flera workshoppar på SLU samlat olika aktörer inom sektorn för att diskutera estetik och hållbarhet och sambanden däremellan.
– En sak som framkommit är hur svårt det kan vara att prata om estetik när vi planerarar våra stadsmiljöer. Det kanske finns med i visionerna men när kalkylen ska gå ihop så tappas det bort, säger Karin Lekberg som är kulturstrateg på Landskapslaget, en av SLU-projektets partners.
Ett viktigt tema under diskussionerna har varit att kravet på kvantifiering och mätbarhet gör det svårt att argumentera för estetiska värden. Många tycker också att det finns en felaktig idé om att det alltid blir dyrt att höja den estetiska kvaliteten. Enligt Karin Lekberg behöver det inte alltid handla om pengar utan om att man över huvud taget tar med det här perspektivet.
– Om vi försöker skapa en ekologiskt, socialt och ekonomisk hållbar plats men inte bryr oss om hur den ser ut, då kommer den ändå inte att bli långsiktigt hållbar. Det estetiska måste också finnas med, säger Karin Lekberg.
Karin Lekberg, kulturstrateg på Landskapslaget.
Den teoretiska utgångspunkten för projektet är filosofen Sanna Lehtinens förståelse av begreppet estetisk hållbarhet. Enligt henne kan estetiken användas för att främja ett hållbart beteende. Om cykelstråket är tilltalande blir det till exempel mer attraktivt att ta cykeln till jobbet. Det handlar också om att skapa miljöer som människor vill bevara.
– En tröja som vi tycker mycket om kastar vi inte bort. Vi behåller den år efter år och lagar den om den går sönder. På samma sätt tar vi hand om attraktiva miljöer och ser till att de bevaras, säger Vera Vicenzotti, lektor i designteori på SLU och den som leder projektet.
Val av ekologiskt hållbara material och hållbar teknik påverkar också estetiken. Enligt Vera Vicenzotti finns det även en ”mörk” sida av estetiken som kan innefatta allt från gentrifiering till greenwashing. Estetiken hänger därför ihop med hållbarhet på flera olika sätt.
Vera Vincenzotti, lektor i designteori på SLU.
Resultaten från diskussionerna ska nu analyseras, sammanfattas och utgöra underlag inför en ny forskningsansökan. Forskarna på SLU vill gå vidare och fördjupa studien. De tror att begreppet estetisk hållbarhet kan vara ett användbart begrepp för landskapsarkitekter.
– Våra workshops visade att landskapsarkitekter inspireras av tanken på att deras kärnkompetens, att manipulera rumsligheter och tänka kring estetik, kan bidra till lösningar på en del av dagens stora samhällsutmaningar, säger Vera Vicenzotti.
