Elever med inriktning arkitektur kan inte plugga till landskapsarkitekt
Gymnasieelever som går teknikprogram med inriktning samhällsbyggande och miljö blir inte behöriga att studera vidare till landskapsarkitekt på SLU.
– Det har varit lite stressigt, säger 18-åriga Maja Engström som läser en extrakurs på fritiden för att få söka in.
Landskapsarktitektutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, finns i Uppsala och i Alnarp.
Att gymnasieelever som läser teknikprogrammet inte blir behöriga att studera till landskapsarkitekt beror på att teknikprogrammet saknar kursen Naturkunskap 2, vilket sedan flera år tillbaka är ett av behörighetskraven till landskapsarkitektutbildningen. Men så har det inte alltid varit.
Tidigare ingick varje yrkesprogram i behörighetsgrupper som beslutades av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), men det är nu sedan flera år borttaget och numera beslutar SLU själv om behörigheten för program som leder till landskapsarkitektexamen.
Nu gäller särskild behörighet för landskapsarkitektprogrammen i både Alnarp och Uppsala:
- Matematik 3b alternativt Matematik 3c
- Naturkunskap 2 (alternativt Bi 1, Fy 1a, Ke 1 alternativt Bi 1, Fy 1b1 + 1b2, Ke 1)
- Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2
Urvalet till programmen görs genom en tredjedel högskoleprov och två tredjedelar betyg.
– Eleverna som går teknikprogrammet läser 200 poäng arkitektur och 100 poäng design. Det är allt från arkitektur hus, hållbar samhällsplanering och arkitektur rum. Det är kurser som borde ses som plus från landskapsarkitektutbildningen, men ingen av de här kurserna krävs ju ens för att komma in, säger Iraklis Papaeracleous, lärare i design och arkitektur vid Designgymnasiet Kungsholmen i Stockholm.
Han frågar sig varför man inte kompletterar de befintliga kurserna med Naturkunskap 2, när det ämnet ändå anses viktigare.
– Det är ju bara en kurs, det borde inte vara så svårt att få in, säger han.
En av Iraklis Papaeracleous elever är Maja Engström, 18, som nu går andra året på teknikprogrammet med inriktning samhällsbyggande och miljö på skolan.
Hon tentar nu av Naturkunskap 2 som en extrakurs som hon studerar på fritiden, vid sidan av sin gymnasieutbildning. Det var ingen självklarhet men tack vare att en lärare på skolan har behörighet i ämnet, gick det att ordna.
– Det är lite stressigt men har ändå gått rätt bra. Läraren fixade böcker och har gjort proven på min fritid. När jag väl bestämde mig och fokuserade så gick det bra. Nu har jag ett prov och en hemtenta kvar, säger Maja Engström.
När jag fick veta att jag inte kunde söka in tyckte jag det var väldigt tråkigt.
Att hon inte skulle vara behörig till landskapsarkitektutbildningen på SLU genom gymnasieutbildningen hade hon ingen aning om när hon först började programmet. Det var något som studievägledaren på gymnasieskolan berättade under utbildningens gång.
– Jag vill ju bli arkitekt för att kunna jobba med miljön och göra bättre, tänka på ekosystemen och inte förstöra miljön. Så när jag fick veta att jag inte kunde söka in tyckte jag det var väldigt tråkigt, säger Maja Engström.
Ett alternativ för att bli behörig att söka landskapsarkitektutbildningen är att läsa upp ämnet Naturkunskap 2 på Komvux efter gymnasiet, men då tvingas man per automatik vänta ett år med att söka till landskapsarkitektutbildningen eftersom antagningen endast sker årsvis.
Karl Lövrie är prodekan, universitetslektor och landskapsarkitekt på SLU. Han understryker att det är Universitets- och högskolerådet (UHR) som tar fram och beslutar om särskilda behörighetskrav för utbildningar som leder till en yrkesexamen och att det just nu inte finns några planer att ändra på behörigheten.
– Naturkunskap 2 ser vi som nödvändig kunskap att ha med sig inför undervisning om biologiska system, ekologi och växtmaterial. Däremot återkommer frågan om alternativt urval (typ arkitektprovet) upp med jämna mellanrum, säger Karl Lövrie, syftandes på det faktum att varje universitet eller högskola kan fördela upp till en tredjedel av platserna till en utbildning utifrån kriterier som de själva beslutat om.
