De vill att Sveriges Arkitekter gör mer för utrikes födda

När Fatima Grand flyttade till Sverige från London 2019 hade hon med sig både en arkitektexamen och över tio års yrkeserfarenhet från den brittiska huvudstaden. Det enda hon egentligen saknade var svenskan; i ett progressivt land som Sverige hade hon inte räknat med att det skulle vara ett problem. 

– Men jag insåg fort att det inte var så enkelt. Jag är en väldigt aktiv person och har trots det haft svår att hitta bra hjälp och ett naturligt sammanhang som utrikes född arkitekt, säger Fatima Grand.

I sin motion föreslår hon bland annat att Sveriges Arkitekter ska skapa en tydligare plattform för att hjälpa utrikes födda och nyanlända arkitekter, samt att förbundet ska jobba mer med att framhålla internationell talang i landet. 

– Det kommer göra det enklare att locka till sig internationella kunder och kan kanske hjälpa oss att inte vara så fast i vår egen lilla bubbla. 

Fatima Grands motion International Swedish Architects anses besvarad av styrelsen. De skriver att förbundet kommer att arbeta aktivt med frågorna och att delar av dem finns med i förslaget på verksamhetsprogram för 2020.

Fatima Grand vill också att Sveriges Arkitekter är mer aktiva i kommunikationsarbetet riktat mot utrikes födda. 

–  Ofta får jag hjälpa eller ta hjälp av någon som befinner sig i samma situation som mig, då känns det lite som att en blind leder blind. Jag vet att viss information finns, men det borde finnas ännu mer och den borde vara tydligare samlad, säger hon.

Abhinav Gaurav tog examen i Indien 2005 och kom till Sverige första gången 2008, eftersom han hade hört att landet var framträdande inom hållbar utveckling. Han avslutade utbildningar på Chalmers och Kungliga konsthögskolan men tvingades trots det återvända till Indien 2011, då det var svårt att hitta ett tryggt jobb. 

År 2015 återvände Abhinav Gaurav till Sverige och lyckades under en tid etablera sig på arbetsmarknaden. Men den senaste tiden upplever han återigen att situationen för honom som utrikes född har varit tuff och dessvärre är inte statistiken på hans sida. När Arkitekten granskande arbetsmarknaden tidigare i år var arbetslösheten bland inrikes födda 2,1 procent, medan siffran för utrikes födda arkitekter låg på 13,5 procent, 2019, alltså ungefär 6,5 gånger högre. 

Sveriges Arkitekters styrelse har yrkat bifall på två av Abhinav Gauravs förslag från motionen Synliggör och motverka skillnaden i löne- och karriärutveckling mellan inrikes- och utrikes födda arkitekter.

– Jag tycker inte det ska spela någon roll var du kommer ifrån, men enligt de siffrorna så behöver jag som utrikes född vara sex till sju gånger bättre än en inrikes född för att konkurrera på den svenska arbetsmarknaden, säger Abhinav Gaurav. 

I sin motion vill han att Sveriges Arkitekter inom en tioårsperiod ser till att göra upp med obalansen. Han föreslår också att kansliet ska upprätta ett diskrimineringsombud. 

Abhinav Gaurav berättar att Sveriges Arkitekter hjälpte honom under hans första vända i Sverige, nu vill han med hjälp av förbundet höja rösten för alla utrikes födda arkitekter som är bosatta i Sverige. 

– Det är det som är drivkraften för mig. Vi är minst lika kvalificerad arbetskraft som de inrikes födda men på grund av fördomar och särbehandling har vi inte samma chans att komma till tals vid till exempel rekryteringar, säger Abhinav Gaurav.