De vill att branschen tar kunskap på större allvar
Täthet, stadsliv, levande och blandat. Det vimlar av värdeladdade ord inom hållbar stadsutveckling – som tolkas subjektivt. Etnologen Joakim Forsemalm och ekonomen Paul Göransson vill bidra till ett mer evidensbaserat arbetssätt.
Joakim Forsemalm och Paul Göransson tycker att branschen måste bli bättre på att samla in kunskap som underlag för stadsutvecklingen.
De har reagerat på att stadsutveckling ofta tar avstamp i föreställningar om nuläget och om vilka åtgärder som åstadkommer förändring.
– Inom branschen är det vanligt med anekdotisk bevisföring. Vi plockar värden och begrepp som låter bra och som vi vill ska styra utvecklingen. Problemet är att utrymmet för tolkningar är stort, säger Joakim Forsemalm på Radar arkitektur och planering i Göteborg.
– I slutänden kryper det fram ”jag tycker”, ”där jag bor” eller ”när jag var liten”. Men personliga referensramar räcker inte för att möta kraven som ställs på hållbar stadsutveckling. Det måste göras på ett mätbart sätt, baserat på forskning, säger Paul Göransson på företaget Urbanivation.
Tillsammans har de utvecklat en modell för evidensbaserad stadsutveckling där olika sorters kunskap tas fram och sätts ihop som underlag för stadsutvecklingen. Modellen är inspirerad av organisationsforskningen och består av fyra delar. Förutom vetenskaplig, organisatorisk och professionell kunskap omfattar den intressentevidens, att fånga upp tankar och åsikter bland människor som bor och jobbar på en plats.
– Vår bransch är rätt kass på att göra något av den kunskapen. I modellen värderas den lika högt som övriga tre evidenser. Som vi ser det ger modellen en möjlighet att öka tyngden för dialoger, säger Joakim Forsemalm.
Den vetenskapliga evidensen utgår från UN-habitats fem principer för hållbar stadsutveckling som konkretiserar täthet, funktionsblandning och social blandning med siffror och procentsatser.
– Fördelen är att verktyget är globalt och möjliggör jämförelser med andra områden och städer. Bakom principerna ligger ett 60-tal vetenskapliga artiklar, säger Paul Göransson.
Djupintervjuer bland involverade aktörer – som stadsbyggnadskontor, fackförvaltningar, fastighetsägare och polis – står för den organisatoriska evidensen.
– Syftet är att få fram en gemensam utgångspunkt: det här står vi för och det här klarar vi av. Kanske behövs hjälp från ytterligare aktörer, säger Joakim Forsemalm.
Den professionella evidensen är den samlade kompetensen i branschen. I modellen kompletteras den med socioekonomisk statistik som ger underlag för prioriteringar i det fysiska rummet.
Just nu prövas modellen i stadsdelarna Hammarkullen och Norra Biskopsgården. Där driver Bostadsbolaget, i samarbete med andra kommunala aktörer, ett projekt för att utveckla stadsdelarna.
Fotnot: Genom projektet Evidensbaserad stadsutveckling – mot bättre vetande har Joakim Forsemalm fått 256 000 kronor från Leif Blomkvist Forskningsstiftelse.
