Därför överlever arkitekt­företagen ofta lågkonjunkturer

Hittills i år har 17 arkitektföretag gått i konkurs. Det är fler än antalet som gick i konkurs under hela år 2022 och 2020 men färre än alla som gick i konkurs under 2021. Bland kontoren som inlett konkurs i år är majoriteten en- eller fåmansföretag men där finns även ett antal företag med flera anställda. Totalt hade de 17 företagen 36 anställda vid sina senaste bokslut.

Historiskt är det betydligt ovanligare med konkurser bland arkitektföretag än i byggbranschen i stort. Och den trenden har hittills inte förändrats. Medan antalet konkurser i byggindustrin i stort hittills i år ökat med 34 procent jämfört med förra året, innebär de 17 arkitektföretag som hittills gått i konkurs en ökning med 14 procent om man jämför med samma period året innan.

Det finns flera förklaringar till att arkitektkontor generellt sett överlever längre än andra i en lågkonjunktur, förklarar Ulrik Östling, förhandlingschef på Sveriges Arkitekter. En förklaring är de förhållandevis få fasta kostnaderna, som företagen kan minska genom att säga upp personal.

– Arkitektkontor har ganska få fasta kostnader jämfört med många andra företag. Lönen till de anställda är oftast den enskilt största kostnaden. Arkitektföretagen kan tidigt se om intäkterna inte räcker för att betala lönerna och minska kostnaderna genom att minska antalet anställda. För en byggfirma till exempel blir det snabbare konkurs. Har de inte pengar till byggmaterial så kan de inte bygga.

Detta gör att arkitektföretag oftare än andra kan ”övervintra” i tuffa tider, förklarar Ulrik Östling. Många försöker också att behålla personal i det längsta.

– När det är dåliga tider händer det att ägarna ibland inte tar ut lön. De anställda får då betalt men inte ägarna. Men till sist är det bara ägaren kvar och det går att ha företaget vilande tills man kan starta upp igen. Det gör att antalet konkurser blir färre.

Ulrik Östling har erfarenhet från andra branscher och han tycker att arkitekter skiljer ut sig från andra yrkesgrupper. Han har hittills aldrig stött på ett arkitektföretag som gjort vad han kallar en ”bekvämlighetskonkurs” det vill säga att man tidigt sätter företaget i konkurs för att göra sig av med sina skulder. Arkitektföretagare brukar i stället hålla kvar i det längsta.

– Jag upplever att arkitekter generellt sett är väldigt hederliga och att de helst inte vill vara involverade i konkurser. De drivs av att producera bra arkitektur, det de presterar och det de får visa driver dem snarare än att de vill tjäna mycket pengar, säger Ulrik Östling.

Men trots detta kan omständigheterna göra att en konkurs ändå blir oundviklig till slut. En arkitektföretagare som Arkitekten talat med använder ord som smärtsamt och skam, inte minst för att man som ägare ofta är personligt förknippad med sitt företag:

– Att gå i konkurs blir en stor sak för den som har sitt namn på dörren. Det blir svårt att skilja på sin egen person och den juridiska personen. Det där hade jag aldrig förstått eller insett förrän situationen uppstod.

– Det är ett kardinalproblem i branschen att vi lägger så mycket hjärta i vårt jobb. Som ägare är man ett med sitt bolag. Det gör ont och man blir väldigt ensam när man har många anställda och samtidigt ser att de inte är belagda.

– Jag skäms över konkursen, att det hände efter många år i yrket. Man känner sig misslyckad.

När ett företag inte kan betala sina skulder kommer sannolikt någon fordringsägare att begära företaget i konkurs. Om det händer utses en konkursförvaltare som går in och beslutar vad som ska göras, om hela företaget ska säljas eller avvecklas bit för bit. Förvaltarens roll är att avveckla bolaget och betala ut så mycket som möjligt av de fordringar som finns till borgenärerna.

Eftersom förvaltarens uppgift är att minska utgifterna, sägs de anställda oftast upp då lönerna är den största utgiften. De anställda får då ersättning från den statliga lönegarantin.

– Om förvaltaren bedömer att det finns affärer att göra kan han eller hon bestämma att anställa någon för att göra detta, men det bestämmer förvaltaren, förklarar Ulrik Östling.

Han säger att varningstecken på att en konkurs kan vara nära förestående är just att arbetsgivaren inte kan betala hyran, att andra fordringsägare inte får betalt eller att anställdas löner har blivit försenade.

– Om du är anställd och inte får ut din lön är det viktigt att du direkt säger till oss på Sveriges Arkitekter och i värsta fall ansöker om att företaget försätts i konkurs. Du kommer då att kunna få ersättning genom den statliga lönegarantin som är något som staten går in och betalar, säger Ulrik Östling.

Att arkitekter och arkitektföretag är bra på att övervintra är förstås bra egenskaper i en lågkonjunktur, poängterar han, men förklarar samtidigt att det också finns risker med att arkitekter är för solidariska med sin arbetsgivare, precis som mot projekten de ansvarar för. Och att det då finns risk att de går miste om sin fordran, sin lön.

Under det senaste halvåret har antalet uppsägningar på grund av arbetsbrist ökat markant.

Jannice Johansson Steijner är arkitekt med fokus på företagar- och branschfrågor och jobbar som konsult på arbetsgivarorganisationen Innovationsföretagen. Liksom Ulrik Östling förklarar hon de förhållandevis få konkurserna med att branschen är medarbetarbaserad, inte produktionsbaserad.

– Det går att dra ner på lokalkostnader, IT och utbildning i viss mån men det påverkar kostnadsmassan på marginalen. Det är löner som är den största kostnaden, konstaterar hon.

Det är detta som gör att branschen i dåliga tider drabbas hårt av varsel.

– Men ingen vill egentligen varsla. Medarbetarna och kompetensen är den allra viktigaste tillgången. Det är en stor, stor sorg att behöva göra det, säger Jannice Johansson Steijner.

Hon konstaterar att fastighetsbranschens volym har två- eller tredubblas sedan början på 2000-talet och att många arkitektföretag har kunnat ta del av den växande marknaden och därmed kunnat vara i tillväxt under en lång tid. Det har varit väldigt gynnsamt att driva arkitektkontor med stor efterfrågan på tjänster, och dalarna har varit korta innan det har vänt uppåt igen. Nu tror hon dock att det blir en längre svacka.

– Den här krisen har redan pågått i ungefär ett år, inte bara några månader. Troligen blir den därför längre än tidigare. Vi kanske kommer att se en tydlig vändning först i början av 2025. Jag tror att inbromsningen kommer att fortsätta i ett år till. Det behöver förhoppningsvis inte innebära många konkurser, men vi kommer att se en ökad arbetslöshet i branschen, säger Jannice Johansson Steijner.

Arkitektföretagaren som Arkitekten talat med ser också hur fler kollegor i branschen nu drar ned. Men han vill ändå hellre peppa än ”att vara martyr”.

– Jag hoppas att det ska vända. Vi befinner oss i ett stålbad värre än pandemin, vi står med lera upp till knäna. Men tänk ändå vilken lycka att vara arkitekt! Vi behövs. Alltid! Det finns helt nya behov. Vi kan verka på nya sätt. Vi ska värdera det faktum att vi lever på förändring, inte på att det alltid ska vara tillväxt och uppgångar. Derivatan kan vara negativ men det behövs ändå arkitekter.