Därför övergav företaget idén om lika lön för alla

I våras rapporterade Arkitekten om arkitektföretaget Nordmark och Nordmark, som har kontor på tre orter i Norrland och som nyligen övergått till att alla medarbetare har samma lön.

Visbyark är ett exempel på företag som gjort det omvända; de har med tiden övergett idén om lika lön. 

Visby arkitektgrupp grundades 1980. De arkitekter som grundade den var trötta på en traditionell hierarkisk företagsstruktur. De funderade i andra banor. Hur skulle det vara att komma runt det genom att bilda ett företag utan en chef? Driva det tillsammans, lite som ett kollektiv? De gjorde verklighet av den tanken.

I och med att de inte hade någon chef blev det också konstigt att förhandla om lön med varandra. De kom överens om att de alla skulle ha samma lön och att alla skulle vara delägare. Sådant som företagsledningen normalt sköter avhandlade de tillsammans inom gruppen.

Visby arkitektgrupp heter numera Visbyark och det är deras vd, Linda Gustafsson Lutener, som berättar om företagets historia. Hon betonar att hon själv började jobba på företaget för ett och ett halvt år sedan, och att det hon berättar för oss nu är sådant som hon har fått berättat för sig av andra.

Med tiden växte företaget. Under 1990-talet började de få allt fler beställningar även i Stockholm, ofta från kommunala eller andra offentliga beställare. De fick så mycket jobb där att de öppnade ett kontor även i huvudstaden, som stadigt började växa. Numera är kontoret i Visby och kontoret i Stockholm ungefär lika stora. 

– Det blev också ett generationsskifte. De som hade grundat företaget började droppa av. En del av dem som kom till var intresserade av att jobba för Visbyark men inte nödvändigtvis av att också vara delägare i företaget, säger Linda Gustafsson Lutener.

Numera är ungefär hälften av dem som jobbar på Visbyark delägare i företaget.

– Alla erbjuds att bli delägare, men det måste finnas en attraktion i det också för den som söker sig till oss. Det måste vara frivilligt om man vill bli delägare eller inte.

I och med den förändringen blev det också svårt att motivera att alla, oavsett delägarskap, skulle ha lika lön. Om man är delägare finns möjlighet till utdelning om företaget går med vinst, och då är man kanske mer benägen att jobba för en lägre månadslön. Om man inte är delägare ser incitamenten helt annorlunda ut.

Anledningen är att Visbyark vill kunna komma överens om löner över ett större spann, för att kunna locka just de arkitekter, med just de kompetenser, som de vill ha.

– Just nu är det förstås lågkonjunktur, och branschen är stökig på alla plan, men innan den kom anställde vi ett par arkitekter som vi sannolikt inte hade kunnat få om vi inte hade kunnat konkurrera i rätt löneläge, säger Linda Gustafsson Lutener.

Hon tror också att förutsättningarna är annorlunda beroende på var i landet företaget finns. 

– Jag tror det har att göra med var företagen ligger också. I Stockholm och de andra storstadsområdena är det en helt annan marknad än i Norrland eller på Gotland, säger Linda Gustafsson Lutener.

– Här i Stockholm skulle lika lön för alla vara svårt att implementera, i alla fall för personer med ett antal års yrkesutveckling, eller en viss specialisering. 

Hon säger också att lilla Visby arkitektgrupp under över 40 år växt till ett företag på över 20 personer, och att originalidéerna för företaget inte nödvändigtvis är de bästa att applicera på det företag de blivit nu.

– Grundprincipen var fin, men i takt med att vi vuxit, och att alla inte längre är delägare, har vi fått svårt att hålla ihop det.

– I alla fall i goda tider måste man slåss om att få bra personal. Lön är en viktig faktor för människor. De flesta i vår bransch är vana vid individuellt satta löner baserade på erfarenhet, ansvar och prestation. Vi måste kunna konkurrera på den marknaden, säger Linda Gustafsson Lutener.