Brist på lärare i arkitektur på gymnasiet

Fem år efter gymnasiereformen 2011 finns arkitektur som ett obligatoriskt ämne på Teknikprogrammets inriktning Samhällsbyggnad och miljö på, TESAM. Men en rundringning till några av de cirka 40 skolor i landet som ger kursen arkitektur hus på TESAM visar att det är långt ifrån alla skolor som har lärare behöriga att sätta betyg i ämnet.

Berzeliusskolan i Linköping annonserade i 1,5 år efter en behörig lärare utan att få napp.

– Det är oerhört svårt att hitta behöriga lärare i arkitektur. Vi vill därför satsa på att vidareutbilda våra tekniklämnesärare i de 15 poäng i arkitektur som krävs, men det är svårt att hitta distanskurser i arkitektur, säger Mattias Dahlgren, rektor på teknikprogrammet på Berzeliusskolan i Linköping.

Svårigheten att hitta lärare med rätt kompetens inom arkitektur beror dels på att få lärare har tillräcklig arkitekturkompetens, dels på att allt för få utbildade arkitekter vill sadla om till att bli lärare. Skolverket kräver idag att en ämneslärare i teknik ska läsa 15 högskolepoäng arkitektur, vilken kurs eller utbildning är inte specificerat, för att få behörighet att undervisa och sätta betyg i arkitektur. En arkitekt behöver däremot komplettera sin utbildning med 90 högskolepoäng pedagogik på lärarhögskola.

Arkitekten och läraren Ann-Marie Dahl, som drivit en arkitekturinriktning på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping, satt i arbetsgruppen för att ta fram läroplanen för arkitekturämnet 2011. Hon anser att det bästa för studenterna vore att en lärare har arkitektutbildning och att pedagogiken byggs på.

– Men eftersom det kräver 90 poäng på en lärarhögskola är det mer realistiskt att en redan behörig lärare bygger på sin utbildning med arkitekturämnet. Få arkitekter söker sig mot läraryrket idag. En anledning kan vara att lönen är sämre, en annan att många inte känner till möjligheten, tror Ann-Marie Dahl.

Idag är det KTH som har ansvar att examinera teknikämneslärare inom civilingenjörs- och lärarprogrammet, CL. Arkitekten Stefan Pettersson är lärare på KTH Arkitekturskola och f.d föreståndare för Arkitekturskolan KTH i Tensta. Han berättar att där har flera legitimerade lärare gått orienteringskursen i arkitektur på 15 högskolepoäng.

– Men egentligen är den kursen inte skräddarsydd för att bli lärare i arkitektur, säger Stefan Pettersson.

Han inrättade därför 2014 en valbar kurs i arkitektur på CL-programmet på KTH för teknikämneslärare som ville få behörighet i arkitektur, men den hade för få sökande för att kunna starta. Nu arbetar han med att starta upp en nätbaserad utbildning på KTH där arkitekturpedagogik och teknik samspelar.

– Teknikämneslärare har redan en bra bas att bygga på för att få behörighet att undervisa också i arkitektur. Det handlar om didaktik och synergier från övriga tekniska och teoretiska ämnen som läraren redan har läst, säger Stefan Pettersson.

Ulrika Bäckstrand Lindén, lärare i arkitektur inom TESAM på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping, har både arkitektexamen och lärarexamen. Och hon är av en annan åsikt.

– Kunskap om arkitektur är viktigare än lärarutbildning. Det är så mycket man ska kunna och lära ut. Jag tycker definitivt att det behövs en arkitektutbildning i botten, det är ett så tvärvetenskapligt ämne. Men det borde finnas en snabbare väg för arkitekter att få behörighet och möjlighet att sätta betyg.

Läraren Ann-Charlotte Ingschöld har undervisat i arkitektur på gymnasiet i fem år. Men trots att hon har läst 30 poäng i arkitektur har hon inte formell behörighet att sätta betyg i ämnet. Hon kom till Tullängsgymnasiet i Örebro 2012 när inriktningen Samhällsbyggnad och miljö på Teknikprogrammet startade och kursen arkitektur hus blev obligatorisk på inriktningen. För två år sedan ansökte hon om formell behörighet inom arkitekturämnet men fick då avslag.

– Det finns en diskrepans mellan Skolverkets krav för behörighet och vad det finns för utbildningar att gå om man vill blir lärare i arkitektur. Man går inte efter vad läraren faktiskt kan, utan efter gamla sorteringsfack som inte känns relevanta 2017, anser hon.

Ann-Charlotte Ingschöld är utbildad bildlärare på Konstfack och har dessutom läst 30 poäng fristående kurser i arkitektur på KTH. Ändå är hon inte formellt behörig att undervisa och sätta betyg i arkitektur.

– Jag tycker att jag är väl kvalificerad i att undervisa i arkitektur, säger hon. I bildlärarutbildningen ingår mycket arkitektur i kurserna.  I styrdokumenten för läroplanen för bildämnet, både för grundskola och gymnasium, finns också arkitektur med, säger hon.

På Tullängsgymnasiet i Örebro har Ann-Charlotte Ingschöld undervisat i både kurserna Arkitektur hus och Arkitektur rum. Hon utformar kurserna själv eftersom det finns få läromedel för arkitektur på gymnasiet och hon låter eleverna arbeta med digitala ritprogram, skisser och modeller, social och ekologisk hållbarhet, stadsplanering och att sätta sig in i BIM, GIS och nya regelverk.

–  Att ha en bred ämneskunskap är viktigt att kunna ösa ur och det gäller att hänga med i nya verktyg, metoder och teoretiska perspektiv, säger hon.

Under våren är hon tjänstledig från Tullängsgymnasiet för en tjänst som universitetslärare i pedagogik med inriktning på estetiska lärprocesser och bedömning på Mälardalens högskola. Hon läser samtidigt en master i Visuell kultur och lärande på Konstfack på 120 hp. Titeln på hennes arbete är ”Bilder av platser, den visuella kulturens betydelse för platsens identitet.”

– Arkitektur är centralt i flera kurser i denna masterutbildning. Det kan var intressant att pröva hos Skolverket om detta kan ge behörighet.