“Bra att starta klubb när vi är små”

Arkitekten har undersökt förekomsten av fackklubb på de 30 arkitektföretag som har flest personer anställda enligt STD:s senaste branschöversikt. Resultatet visar att alla de 19 största företagen har fackklubb, åtminstone på något eller några av sina kontor runt om i landet, men att det längre ner på listan blir glesare mellan klubbarna. Arkitekterna på nio företag, som alla har mellan 40 och 60 anställda, saknar helt fackklubbar på sina arbetsplatser.

En anledning till att det saknas fackklubb på vissa företag kan vara att de växt snabbt från att ha varit ett mindre företag där frågan om en fackklubb inte aktualiserats.

– Behovet av en fackklubb har varit en icke-fråga i alla år som jag jobbat här, men vi har växt otroligt mycket på 20 år, främst med personer som inte är arkitekter, säger Martin Wentz på Archus i Västerås.

Tidsbrist är en annan förklaring som kommit fram i Arkitektens undersökning. Wingårdhs är ett av de 19 största företagen som har en fackklubb, men den finns på kontoret i Göteborg. Kontoren i Stockholm och Malmö saknar egna klubbar.

– Vi har påbörjat bildandet här i Stockholm likt den i Göteborg, men har inte kommit i mål, mest på grund av tidsbrist. Hittills har Stockholm och Malmö i princip hakat på klubbens beslut i Göteborg, säger Paula Stenqvist på Wingårdhs.

Ulrik Östling är förhandlingschef på Sveriges Arkitekter.

­– Enligt min erfarenhet välkomnar ofta företagsledningarna att de anställda bildar en klubb men det kan vara svårt att hitta medarbetare som är beredda att engagera sig, säger han.

Ulrik Östling förklarar att förbundets jurister alltid står till tjänst när de anställda arkitekterna på en arbetsplats vill starta en klubb, genom att bistå med information, stadgar, startmöte och support. Men till skillnad från de fem största Saco-förbunden, däribland Sveriges Ingenjörer, som tillsammans anlitat ett antal särskilda föreningsutvecklare, har Sveriges Arkitekter inga anställda som enbart jobbar med att starta och hålla igång klubbar.

– Vi skulle kunna hålla en ännu tätare kontakt med klubbarna om vi hade mer resurser. Det som ofta händer nu är att det finns eldsjälar som startar en klubb på ett företag och sen när de slutar upphör verksamheten utan att vi får vetskap om det, säger Ulrik Östling.

Inobi arkitekter i Göteborg har idag 19 anställda och företaget fortsätter att växa. Medarbetarna startade en fackklubb redan för ett år sedan.

– Det känns bra att klubben redan är på plats när vi blir fler, säger fackklubbsordföranden Martin Livian.

Det var i samband med att Inobi skaffade kollektivavtal som fackklubben bildades.

– För mig har det alltid varit självklart att det ska finnas en klubb och i och med kollektivavtalet föll det på plats naturligt. Avtalet ger oss också formell rätt att ägna oss åt fackligt arbete på arbetstid, säger Martin Livian.

Medarbetarna bjöd in Ulrika Paulsson som är förbundsjurist på Sveriges Arkitekter för ett informationsmöte.

– Över en lunch gav hon oss information om fördelarna och gav oss ett färdigt förslag på stadgar som ramverk och en dagordning för startmötet. Efter det var alla peppade; klart vi ska ha en klubb! säger Martin Livian.

De största fördelarna med att ha en fackklubb är enligt Martin Livian att ha ett etablerat forum för medarbetare att lyfta frågor som rör arbetsplatsen och att klubbens styrelse faktiskt har ett formellt uppdrag och mandat att diskutera frågorna med arbetsgivaren – och att ta sig tid att läsa in sig och informera de andra om vad till exempel det nya kollektivavtalet innebär.

Den enda nackdelen eller risken han kan se är om fackklubben mest blir ett tillfälle när medarbetarna träffas och gnäller utan att det händer något.

– Det är en nackdel om klubben blir ett icke konstruktivt gnällforum. Klubbens medlemmar måste vara måna om att ta tillvara diskussionerna och ta frågorna vidare så det blir ett bra samtal mellan parterna. Här har såväl klubbstyrelsen som arbetsgivaren ett ansvar för hur samtalsklimatet blir, säger Martin Livian.