Arkitektkontor går i täten för att rädda linbanan

– Detaljplanerna är nyckeln till att återuppta och försöka få målgång i projektet. Om planerna avbryts blir det ingen linbana inom de närmsta decennierna, säger Magnus Månsson, koncernchef på arkitektkontoret Semrén och Månsson.

Han är en av tre aktörer från näringslivet som ligger bakom Linbanan 2.023 – ett erbjudande till Göteborgs stad om att stå för både finansiering, byggande och drift av linbanan.

Om byggnadsnämnden bestämmer sig för att gå vidare med detaljplanerna betalar det nybildade konsortiet för plankostnaderna. I utbyte vill de ha markanvisning till områdena där stationer och pyloner ska byggas.

– Parallellt vill vi att kommunen gör en offentlig upphandling av en tjänst, den att köra linbanan över älven. Vinner vi upphandlingen fortsätter vi processen, förlorar vi får den vinnande aktören ta vid till självkostnadspris, säger Magnus Månsson.

Tanken är att staden inte ska lägga en krona på investeringen, den stora ekonomiska satsningen görs av ett än så länge hemligt börsnoterat bolag i London.

Göteborgs stad behöver bara beställa rätt mängd trafik.

– Två-, tre- eller fyratusen personer i vardera riktningen ger olika kostnadsnivåer. De garantier vi vill ha är att kommunen står för mellanskillnaden om beställningen visar sig vara för stor, säger Magnus Månsson.

Skillnaden mellan konsortiets kalkyl och trafikkontorets utredning – som låg bakom beslutet att avveckla projektet – överraskar. Det handlar om en halvering av kostnaderna.

– Vi har svårt att förstå vad det är som fallerat, hur det kunnat gå så illa. De offerter vi fått från de två ledande tillverkarna av linbanor indikerar en nivå på en och en halv till två miljarder kronor, och vi ser också att vi kan ha en driftsekonomi som gör det möjligt att efterskänka linbanan till staden efter 25 till 30 år, säger Magnus Månsson.

Göteborgs stora tillväxt och snabba byggtakt på bägge sidor om älven gör behovet av att hitta en snabb lösning för kollektivtrafiken akut.

– Den avlastning som en linbana skulle ge är vital för hela stadens utveckling. Det är svårt att se något alternativ. Vi saknar den diskussionen från de som är tveksamma – vad ska vi göra istället som kan vara på plats 2035?

Att arkitektkontor investerar i infrastrukturprojekt är ovanligt, särskilt i lågkonjunktur. Enligt Magnus ligger engagemanget i linje med Semrén och Månssons strävan att utveckla arkitektrollen, bland annat genom att ta större ansvar för hela byggprocesser.

– Men jag ser framförallt det här som ett sätt att hjälpa till i ett låst läge när en bra idé håller på att gå Göteborg ur händerna. Linbanan är för bra för att bara släppa, säger Magnus Månsson.