“Arkitekter gör mycket idiotarbete – som går att automatisera”
Digitala modeller och diverse dataprogram är i dag standard på många arkitektkontor. Men digitala hjälpmedel kan hjälpa arkitekter i mycket större utsträckning än vad som görs idag, enligt Anders Neregård, digitaliseringschef på Sweco Architects.
– Arkitekter arbetar med kreativa processer som är svåra att fånga med hjälp av datorer, vilket vi kan vara tacksamma för. Men samtidigt gör vi mycket idiotarbete, repetitiva saker som är lätta att automatisera, säger Anders Neregård.
Programmering har genom BIM-plattformar på kort tid fått ett stort inflytande på arkitektprocessen, men Anders Neregård varnar för att branschen inte får lämna ifrån sig makten över programmen och sina processer. I stället förespråkar han ett nära samarbete mellan arkitekter och programmerare.
– I framtiden tror jag att ett arkitektkontor med sex anställda kommer att bestå av fem arkitekter och en programmerare. Det är väldigt viktigt att det är vi arkitekter som gör programmen och processerna till våra egna. I framtiden kommer de att styra otroligt mycket av arkitekturen, och då vill vi ju att det är arkitekter som står bakom det. Om vi arkitekter inte styr processerna kan vi inte styra resultatet.
När kommer vi att få se de första helt dator-ritade husen?
– Jag har mycket svårt att tro att hela processen kan automatiseras, det är ändå människor som är våra beställare och brukare. Ju senare du kommer i arkitektprocessen, ju tydligare ramar finns det vilket gör det lättare att automatisera. Det är svårt för en dator att arbeta med många osäkra faktorer, till exempel tidigt i ett projekt.
Kommer jobben att bli färre när delar av yrket automatiseras?
– Det är inte jobben det kommer att vara ont om, det är kompetensen. När vi nu går igenom ett stort paradigmskifte kommer det under en period att finnas en kompetensbrist. Men jag är inte orolig för att arkitektyrket kommer att försvinna.
Vilka kompetenser kommer det att vara brist på?
– Fler arkitekter borde fördjupa sig i programmering. Många unga arkitekter kan det, vilket är väldigt hoppfullt. Men vi behöver bli bättre på det, både ute på kontoren och på utbildningarna.
Ser du några problem med en ökad automatisering?
– En sak som måste lösas är betalningsmodellerna. Vi arkitekter jobbar ju ofta som konsulter och det skapar problem när vi pratar om automatisering. Det är svårt att hitta incitament för att automatisera för att få saker att gå snabbare när man får betalt per timme. Men automatiseringen går inte att stoppa, det är betalningsmodellerna som måste ses över.
Vad har ditt arbete mött för reaktioner i branschen?
– Byggbranschen är ganska konservativ, och även många arkitekter är konservativa på sina sätt. I sina projekt är man ofta snabba med att hitta nya lösningar, men man har svårare att se över sina egna arbetsmetoder. Som digitaliseringschef möter jag ett visst motstånd, det finns en oro för vad som ska hända i framtiden. Men jag tror att rädslan blir mindre om man känner att man är med och driver utvecklingen och det är det jag vill att vi som kår ska göra.
