Arkitekter deltar i byggsektorns upprop mot sexuella trakasserier
Totalt 4627 kvinnor inom byggsektorn har skrivit under uppropet #sistaspikenikistan mot sexuella trakasserier i yrkeslivet. Nästan hälften av dessa är arkitekter.
2185 arkitekter har skrivit under byggsektorns upprop mot sexuella trakasserier #sistaspikenikistan.
“Detta är ett upprop ur ilska, frustration och sorg med vittnesmål om sexuella trakasserier, övergrepp och andra mer subtila former av sexism som pågått i branschen under alldeles för många år.”
Så lyder ett stycke i det upprop som 2185 arkitekter har skrivit under. Uppropet #sistaspikenikistan samlar kvinnor inom byggsektorn för att protestera mot sexuella trakasserier i yrkeslivet, den svenska byggsektorns svar på #metoo, ett upprop mot sexuella trakasserier som startades i USA den 15 oktober i år.
När uppropet #sistaspikenikistan offentliggjordes idag hade det 4627 underskrifter och cirka 200 vittnesmål från kvinnor som jobbar, har jobbat eller kommer att jobba inom byggbranschen. De skriver under på att de vill synliggöra “ojämlika maktförhållandet mellan könen som visar sig genom sexism, sexistisk exploatering och förtryck”.
Bland namnunderskrifterna finns 2185 arkitekter varav 1351 arkitekter, 215 planarkitekter, 407 landskapsarkitekter, 113 inredningsarkitekter och 291 arkitektstudenter.
Arkitekten Cajsa Winge är en av initiativtagarna till uppropet:
– Det finns en ryggdunkskultur, en arbetskultur som inte moderniserats. Sedan sker även grova övergrepp i arkitektvärlden, vilket ju är de mest tydliga tecknen på att arkitektvärlden inte på något sätt skulle vara skonad.
Uppropet #sistaspikenikistan finns på Instagram där läggs kontinuerligt upp vittnesmål.
Detta är uppropet #sistaspikenikistan:
“Med 4 627 underskrifter och ca 200 vittnesmål har vi samlats från byggbranschens alla hörn under #sistaspikenikistan. Detta är ett upprop ur ilska, frustration och sorg med vittnesmål om sexuella trakasserier, övergrepp och andra mer subtila former av sexism som pågått i branschen under alldeles för många år. Vi är trötta på att inte bli tagna på allvar, vi är trötta på att bli tystade. Det är dags att sätta #sistaspikenikistan.
Att arbeta inom byggbranschen är att vara en del av det maskineri som skapar vår omgivning. Allt som människan skapat runt omkring dig har någon tänkt ut, någon planerat och ytterligare en annan byggt.
Vi är många utav dessa andra, och likt andra #metoo-upprop vill vi nu höja våra röster om vad som pågår i vår professionella vardag.
De berättelser som citeras här vittnar om vidden av den kultur som finns inom branschen i stort.
Det är kollegor som tar sig friheter, skämt som skapar rädsla, svårigheter för kvinnor att avancera och arbetsgivare som inte tar ansvar. Några av oss är så pass vana att vi slutat rygga tillbaka. Några av oss undrar om branschen verkligen är något för dem. Och ytterligare några har kämpat men till slut lämnat branschen. Med #sistaspikenikistan väcker vi kampen och hoppas att sista spiken en dag ligger i vår hand.
Både den öppna machokulturen och den mindre synliga maktstrukturen som existerar måste brytas. Tystnadskulturen måste brytas och samtal måste föras. Kanaler måste finnas för att trakasserier ska kunna anmälas, förövarna måste få konsekvenser, och metodik för att förebygga måste användas. Vi måste få vara trygga på våra arbetsplatser. Ansvariga måste ta ansvar.
Vi hoppas att våra manliga kollegor och arbetsgivare tar till sig av våra berättelser. Vi kräver med detta upprop att ni öppnar era ögon, höjer era röster och arbetar för ett hållbart arbetsklimat. För oss och för er. Vi finns och vi har fått nog – vi vill sätta sista spiken i kistan.
Underskrifterna betyder inte att alla är drabbade men att vi alla står bakom uppropet.”
