Arkitekten om Nya Karolinska: Det handlar om olika uppfattningar
Arkitekten Per-Mats Nilsson ledde teamet av arkitekter från White och Tengbom i projektet Nya Karolinska. Han menar att kritiken mot sjukhusets utformning inte beror på fel utan på olika åsikter.
White arkitekter vann formgivningstävlingen för Nya Karolinska i Solna år 2006 och Per-Mats Nilsson blev vd för White Tengbom Team som senare fortsatte arbetet med att projektera sjukhusbyggnaderna.
– Vi är förstås ledsna för kritiken och känner med de människor som uttryckt missnöje. Men för oss handlar debatten om arbetsmiljöerna om olika uppfattningar.
Det säger Per-Mats Nilsson apropå på den kritik som framförts från olika håll mot Nya Karolinska den senaste tiden. Bland annat har det lokala läkarfacket listat alla brister de funnit i den fysiska miljön och klagar till exempel på fönsterlösa mottagningsrum, icke öppningsbara fönster, glasväggar som omöjliggör sekretess, brist på rum för administrativt arbete och för få klädskåp.
Per-Mats Nilsson var vd för White Tengbom Team som projekterade bygget sedan Skanska vann OPS-kontraktet 2010. Enligt honom kan kritiken bottna i det faktum att Karolinska sjukhusets personal som ska arbeta i lokalerna inte var involverade i planeringen av sjukhuset. Arkitekterna har istället jobbat nära klinisk personal som utsetts av Stockholms läns landsting, de flesta dock från Karolinska sjukhuset.
– Det som uppstått kan vara en diskrepans mellan den planering vi gjort och åsikter hos personalen på Karolinska sjukhuset som nu flyttar in, säger Per-Mats Nilsson.
Han poängterar dock att det inte är säkert att det hade varit bättre om sjukhusets personal varit mer involverade, bland annat eftersom det i ett sådant här projekt är så lång tid mellan planering och inflyttning.
Vem har egentligen omvärldskunskap, perspektiv och vet bäst hur ett nytt sjukhus ska drivas om tolv år?
– Hade man haft möjlighet eller valt att arbeta med slutbrukaren hade kritiken förmodligen sett annorlunda ut eller kanske inte funnits alls. Men samtidigt är det inte säkert att samma personer som arbetade när sjukhuset planerades finns kvar när det är dags för inflyttning. Hur gör man om en nyckelperson plötsligt slutar? Och vem har egentligen omvärldskunskap, perspektiv och vet bäst hur ett nytt sjukhus ska drivas om tolv år? Vi har ritat ett sjukhus som ska gå att anpassa för många olika framtida scenarier, säger Per-Mats Nilsson som hoppas på en fortsatt diskussion om evidensbaserat byggande kontra det visionära.
Han konstaterar ändå att en lärdom från NKS-projektet är att det är viktigt med förankringen av den kliniska planeringen.
– Bäst blir det när planeringen förankras och förklaras så mycket det någonsin går hos och för dem som ska jobba i lokalerna. Alla vill ju bli lyssnade på eller få en förklaring, säger Per-Mats Nilsson och tillägger att White Tengbom Team inte har någon insyn i om och i så fall hur det i fallet Nya Karolinska skett något förankringsarbete av ritningarna som var klara redan 2013.
Enligt Per-Mats Nilsson präglas dock sjukhusprojektet av både kvalitet och noggrannhet. Varje detalj i varje rum har granskats och godkänts av den kliniska personal som landstinget utsett.
På Nya Karolinska är det genomgående enskilda rum för patienterna.
– De viktigaste rummen har byggts upp i skala 1:1 och landstingets personal har varit inne och flyttat till och med detaljer som krokar och papperskorgar. Det har skett en noggrann genomgång, säger Per-Mats Nilsson.
Även om alla beslut fattats av landstinget, säger han att de som arkitekter fått stor respekt för sitt kunnande. Men samtidigt säger han att det varit en rejäl utmaning.
– Ett sjukhusprojekt med 11 000 rum som NKS är det svåraste man kan ägna sig åt. Det är så otroligt mycket information och synpunkter. Olika kunskaper bryts mot varandra samtidigt som man vill värna om en god och mänsklig miljö där särintressen inte tar över, säger Per-Mats Nilsson.
Dessutom, konstaterar han, gör projektets längd att personal bytts ut under resans gång, både hos beställaren och på arkitektkontoret.
– Det är väldigt få som får göra en sådan här process fler gånger än en. Skulle man rita tre NKS till med samma projektorganisation skulle man få rutin, men det händer ju inte, säger Per-Mats Nilsson.
Nu hoppas han ändå att positiva reaktioner på jättesjukhuset också ska komma fram.
– Det är till exempel en stor kvalitet med de genomgående enskilda rummen för patienterna. Det vore intressant att få det utvärderat. Likaså att få klarhet i om vi lyckats minska smittspridning av resistenta bakterier genom de enskilda rummen och genom de korta transporterna mellan olika avdelningar, säger Per-Mats Nilsson.
Per-Mats Nilsson om några av bristerna som läkarfacket listat:
För få omklädningsskåp: ”Vi fick ett nummer på antal skåp som vi har ritat in. Det fanns en diskussion om L-formade skåp för att få in fler.”
Glasade ytor ger problem med sekretess: ”Vissa mottagningsrum är mot gatan och när det kommer hus på andra sidan gatan kan man se in. Det har varit en känd fråga. Vi har förberett för gardiner som ska tillhandahållas av landstinget.”
För få rum för administrativt arbete: ”Det är en ständigt aktuell debatt om hur stora ytor man ska ha för administration och det kan finnas önskemål från läkarna att ha egna rum. Det är en diskussion som återfinns i det aktivitetsbaserade kontoret. Landstinget har valt den mängd egna rum som vi har ritat in.”
Mottagningsrum utan fönster: ”Detta har noggrant diskuterats och illustrerats. Vi har löst det med glaspartier som ger indirekt dagsljus. Certifieringen Miljöbyggnad Guld innebär stora dagsljuskrav men det är också kopplat till hur många timmar man jobbar i rummet. Alla arbetsplatser som har mindre direkt dagsljus har diskuterats noga och gåtts igenom. Om många små mottagningsrum ska ha dagsljus krävs en väldig fasadyta. Det gäller alla delar av sjukhuset att om det ska vara optimala förhållanden krävs att de sprids ut på en stor yta. Men då blir inte samarbete och närhet optimalt. Målet i projektet har varit närhet och samverkan, ett väldigt kompakt sjukhus. Hög densitet var också nödvändigt för att kunna ligga kvar på tomten. Så det handlar om avvägningar. I Danmark har man myndighetskrav som leder till smala huskroppar och utspridda sjukhus men det leder å andra sidan till längre avstånd och mer patienttransporter. Frågorna har diskuterats och enligt oss har det fattats välinformerade beslut.”
Icke öppningsbara fönster ger bland annat problem med plötsliga odörer: ”Alla fönster är öppningsbara men kan bara öppnas av personal. Så det ska gå att vädra in uteluft. Det sitter en glasskiva på utsidan som har en ventil på karmen som också ska öppnas. Detta för att fönstren har höga krav på ljudstandard, på grund av bland annat helikoptrar som landar utanför.
