Arkitekten bakom Boverkets regler om dagsljus instämmer i kritiken

Har dagsljuskravet i Boverkets nya föreskrifter halverats? Det ser ut så när man läser det nya förslaget. Det står att minst halva den sammanlagda bedömda ytan av samtliga rum ska ha en dagsljusfaktor på 1,0 procent. I nuvarande BBR står det, utifrån beräkningssättet i en specifik standard, att dagsljusfaktorn ska vara minst 1,0 procent.

Enligt Paul Rogers, arkitekt och ansvarig för dagsljusavdelningen på ACC Glas- och fasadkonsult, är det en förenkling att säga att kravet har sänkts. Förvirrande? Du är inte ensam om att tycka det. 

– Det är bara ett annat sätt att bedöma, säger han.  

I de nuvarande byggreglerna mäts nämligen en punkt halvvägs in i rummet från fönstret räknat och en meter från en innervägg. Där ska dagsljusfaktorn vara minst 1,0 procent. Det vill säga att halva rummet ligger över det värdet och halva under. I den nya föreskriften ställs dagsljuskravet på hela lägenheten, inte på varje enskilt rum, och då ska halva den sammanlagda ytan i vistelserummen uppfylla ett dagsljuskrav på mer än 1,0 procent. 

Marja Lundgren, arkitekt och hållbarhetsstrateg på White, är en av många som är kritiska mot det nya förslaget att beräkna. Hon förklarar att ja, beräkningsmässigt går det att säga att kravet är lika, men upplevelsemässigt blir det en annan sak. Nuvarande BBR ställer krav på att varje vistelserum i hela lägenheten ska ha dagsljus. I den nya föreskriften ställs bara kravet på lägenhetsnivån. Det innebär att bara halva ytan av en lägenhets vistelserum behöver ha dagsljus. Fördelningen av dagsljus blir med andra ord sämre, till exempel kan en lägenhet ha ett stort och ljust vardagsrum och sovrum utan fönster, med de kommande reglerna.  

Paul Rogers tycker att det nya sättet att beräkna ger större flexibilitet. Han har suttit med i Boverkets referensgrupp för de nya föreskrifterna. Beräkningssättet bygger på ett förslag från en SBUF-rapport från 2018, som han och några andra dagsljusexperter har skrivit. I rapporten föreslår de också ett minimikrav på tio procents fönsterarea för varje enskilt rum. Det kravet hade Boverket med i en tidig intern version, men det togs bort innan första remissrundan. Deras jurister tyckte att ett dagsljuskrav uppdelat i två delar var för komplicerat och detaljerat, enligt Paul Rogers. 

Han är också kritisk till andra förändringar, till exempel att direkt solljus har tagits bort och kravet på utblick bara finns kvar i rum för måltid och samvaro. Det ställs inte heller krav på direkt dagsljus i den nya föreskriften, utan bara dagsljus. Det kan leda till att vissa rum i framtiden bara får indirekt ljus, till exempel genom en glasöppning mot ett annat rum. 

– Risken finns att lägenheter i hårdexploaterade områden blir mycket mörkare, säger Paul Rogers. 

De nya föreskrifterna öppnar även upp för rum utan fönster. Att direkt dagsljus och solljus tas bort i de nya föreskrifterna är beklagligt, tycker Paul Rogers.

– Solljus är generellt väldigt viktigt för hälsan. Det finns forskning som visar på det, även inomhus. Många remissinstanser är också kritiska till att det kravet tas bort, bland annat Folkhälsomyndigheten.

Hela tanken med de nya föreskrifterna är att förenkla och möjliggöra för nya innovationer, som ska leda till billigare byggande. Men en föreskrift blir inte enklare för att man plockar bort saker, säger Paul Rogers. Han menar att det blir precis tvärtom. Förslaget är feltänkt på många sätt. Han tror inte heller på någon innovativ lösning som kan ersätta fönster för att få in dagsljus. 

– Vi har haft mer än 4 000 år på oss för att hitta på en annan lösning som är lika bra som fönster, men det har inte skett, säger Paul Rogers.  

Tekniken med dagsljusfiber som ett sätt att kunna föra in dagsljus som ett alternativ till fönster, tror han inte på, inte ens i framtiden. Tekniken är för dyr och ger för lite effekt, menar han. Han säger att han får sådana förfrågningar ibland, men att det oftast visar sig vara en dyr och för dålig lösning.