Arkitekt i krig? – så påverkas du vid höjd beredskap

Vid höjd beredskap eller ytterst krig i Sverige behöver statliga myndigheters, kommuners och regioners verksamheter kunna fortsätta fungera. Det gäller även flera företag. Det betyder att dessa aktörer måste planera för vilken krigsorganisation som behöver finnas och hur den ska bemannas för att verksamheter ska kunna fungera under höjd beredskap. 

Det här är ett arbete som pågår just nu runt om i landet och sker bland annat genom stöd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Alla som bor i Sverige och som är mellan 16 och 70 år kan därför kallas inom ramen för totalförsvarsplikten, för att tjänstgöra på olika sätt. Det spelar alltså ingen roll om du inte är svensk medborgare, totalförsvarsplikten gäller alla stadigvarande boende i landet vid tillfället då regeringen beslutar om att plikten ska gälla. Det betyder exempelvis att alla som har en anställning inom ett visst område kan komma att omfattas av allmän tjänsteplikt. 

– I de allra flesta fall kommer det handla om att gå till sitt arbete som vanligt och på så sätt bidra till att upprätthålla verksamheten, vilket också är syftet med den allmänna tjänsteplikten, säger Petra Ekroth, utredare vid avdelningen för krisberedskap och civilförsvar, MSB. 

Men under höjd beredskap eller krig kan kommunen också behöva omfördela anställda till att under en begränsad tid utföra andra men enkla arbetsuppgifter. 

– Kommunen kan också välja att krigsplacera personal inför eventuellt kommande allmän tjänsteplikt, vilket kan innebära andra arbetsuppgifter eller en annan inställelseplats. Krigsplaceringen innebär då att den anställda inte kan tas i anspråk av någon annan del av totalförsvaret, som till exempel Försvarsmakten, säger Petra Ekroth. 

Det är dock inte särskilt troligt att en kommunanställd arkitekt skulle omplaceras inom en sektor som till exempel sjukvården eller motsvarande, som kräver både övning och utbildning. 

– Det skulle snarare vara en fråga för civilplikten i framtiden, och där är vi inte ännu, säger Petra Ekroth.

Så vad gäller för arkitekter? Inte helt enkelt att bena ut, visade det sig vid en rundringning. 

– Krigsplacering är en fråga som just nu utreds inom Sveriges kommuner och regioner (SKR). Om regeringen fattar beslut om att allmän tjänsteplikt aktiveras så måste alla som omfattas av beslutet fortsätta att utföra sitt arbete. Ett sådant regeringsbeslut kan beröra specifika delar av landet, specifika sektorer eller ytterst hela landet, säger Vincent Paciello Lundvall, samordnare för civilt försvar ur ett arbetsgivarperspektiv, SKR och fortsätter:

– Att bemanna krigsorganisationen och att krigsplacera personal är alltså mest en planeringsfråga för arbetsgivaren.

Inom landets kommuner jobbar man nu konkret med frågan om formen för den egna krigsorganisationen samtidigt som man även fattat olika beslut om hur man ska agera i förhållande till frågan om krigsplacering. Hur pass långt man har kommit i det arbetet varierar, enligt Vincent Paciello Lundvall.

För 2023 tilldelas kommunerna totalt 160 miljoner kronor för arbetet med civilt försvar (där krigsorganisation och dess bemanning ingår), enligt siffror från MSB.

– ­En viktig faktor i arbetet är att det behövs ytterligare finansiering för detta. Vidare är vi alla i ett läroskede var gäller totalförsvaret, det är inte som på 1990-talet och vi behöver alla lära om samt delvis omforma det system som finns för att passa dagens behov. Det är ett trevande, lärande och identifierande skede, säger Vincent Paciello Lundvall.

När det gäller arkitekter som är kommunanställda, är det upp till varje kommun att själv bestämma vad som gäller för krigsorganisationen och krigsplacering, menar Vincent Paciello Lundvall.

– Beroende på hur det ser ut i kommunen eller regionen så kan vissa delar av verksamheten under krigstid behöva extra stöd beroende på hur mycket samhällsviktig verksamhet som där finns. Det kan till exempel vara om ett kärnkraftverk eller annan stor energianläggning finns nära. En arkitekt kan därmed komma att få olika roller och krigsplaceringar från en kommun till en annan beroende på den enskilde arkitektens kompetens och den enskilda kommunens behov vid höjd beredskap och krig.

Enligt svensk lag har även näringsidkare skyldighet att delta i totalförsvarsplaneringen på begäran från en så kallad totalförsvarsmyndighet, som exempelvis länsstyrelsen. Kommuners eventuella beroende av privata näringsidkare inom totalförsvaret kan då tillgodoses inom ramen för länsstyrelsernas uppdrag.