Arbetslösheten ökar mer för utrikes födda: “Svårt att få besked från svenska arkitektföretag”
Mellan 2022 och 2023 ökade arbetslösheten för utrikes födda arkitekter med dubbelt så många procentenheter som för inrikes födda, visar ny statistik från Saco. Arkitekten har pratat med tre personer som söker jobb i Sverige men oftast möts av tystnad.
– Jag föredrar negativa besked framför inga besked alls, säger Rati Kupatadze från Georgien.
Rati Kupatadze har sökt jobb i Sverige i snart tre år. I de flesta fall får han inga svar på sina ansökningar.
Från år 2021 till år 2022 minskade arbetslösheten bland utrikes födda arkitekter för första gången på tre år, trots konjunkturen. Men nu ökar arbetslösheten igen. Från 2022 till år 2023 ökade arbetslösheten för utrikes födda arkitekter med 4,2 procentenheter, enligt ny statistik från Saco som Arkitekten låtit ta fram. Motsvarande siffra för inrikes födda arkitekter var en ökning på 2,1 procentenheter.
Arbetslösheten har alltså ökat mer bland utrikes födda än bland inrikes födda – och detta från en nivå som redan var betydligt högre i jämförelsen. Enligt Sacos statistik var den genomsnittliga arbetslösheten för utrikes födda arkitekter 23,6 procent år 2023, medan den enligt samma statistik var 4,8 procent för inrikes födda arkitekter.
Rati Kupatadze har varit i Sverige i snart tre år. Han följde med sin flickvän som flyttade från Georgien för att plugga på Uppsala universitet. Med en masterexamen i arkitektur och två års erfarenhet som arkitekt från hemlandet började han söka jobb direkt.
Han söker fortfarande. Samtidigt som han jobbar som cykelbud och arbetar extra som frilansfotograf och med att producera reklamfilmer.
Till hösten har han bestämt sig för att plugga det tvååriga onlineprogrammet Smart city management på Barcelona university.
– Jag tror det kommer att underlätta för mig att ha en utbildning från EU, säger han.
Rati Kupatadze upplever att det är svårt att få svar från de svenska företagen när han söker jobb. Han jämför med Georgien, där man kanske får svar i 50 procent av fallen, men i Sverige handlar det om 80–90 procent av företagen som inte svarar alls, enligt honom.
– Jag föredrar negativa besked framför inga besked alls, säger han.
Det gör även Milad Jalalvand och Nadia Aflakiarabani som flyttat till Sverige från Iran. De har båda arkitektexamen från hemlandet och har sökt cirka 600 jobb vardera, även inom andra områden.
Milad Jalalvand och Nadia Aflakiarabani har sökt cirka 600 jobb vardera sedan de kom till Sverige från Iran.
De upplever att det är enormt svårt att få besked från svenska företag jämfört med i hemlandet, och även Frankrike och Storbritannien, där de också testat att söka jobb.
– I Sverige verkar det handla mycket om att ha kontakter, och att man främst ska lära känna dem som läser ens CV. I många andra länder väger en CV med mycket erfarenhet tyngre, säger Milad Jalalvand.
Han har 14 års erfarenhet som arkitekt och projektledare, och har kommit till Sverige för att ta en magisterexamen i hållbar innovation och design på Mälardalens universitet. Han vill kunna jobba mer internationellt framöver.
– Det är bra med Sverige, att man kan plugga och jobba samtidigt här.
I väntan på andra uppdrag arbetar han extra i en bar på helgerna. Nadia Aflakiarabani jobbar extra på ett kafé, och söker jobb både som inredningsarkitekt och inom sälj, hon har erfarenhet från bägge. Hon kom hit för fem månader sedan, då hade Milad redan varit här i fyra månader.
– Ingen av oss har varit arbetslösa innan, så detta är nytt för oss, säger hon.
Bägge pluggar på SFI, Svenska för invandrare.
– Många hänvisar till svenskan när vi söker jobb. Och att man bör kunna det svenska regelverket, säger Nadia Aflakiarabani.
På frågan vad de tror är den största skillnaden mot att jobba som arkitekt i Iran jämfört med i Sverige nämner de bland annat att det finns mer plats i Sverige. Och så tar de upp förhållandet till äldre byggnader.
– Vad som är fint här är att ni behåller gamla byggnader, i Iran rivs mycket gammalt för att bygga nytt, säger Milad Jalalvand.
